Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
KARL PI RA.
hållsförhållandet i grund och botten hufvudsaken. Att
Drobisch’s ifrågavarande påstående i denna mening är
sant, anser jag framgå af Ueberweg’s argumentation mot
Trendelenburg rörande grunden för indelningen af den
kategoriska slutledningen i tre figurer. Hörnstenarna i
denna argumentation äro följande. (Att anföra den in
extenso kan ej här ifrågakomma).
Det är riktigt, att den [först gifna] aristoteliska
definitionen af den första figuren hvilar på den successiva
underordningens princip; detta bestyrker Ueberw. genom
anförande af Aristoteles’ verba formalia. Men definitionen
på den andra figuren (eller fastmer på det andra
öfverhufvud möjliga sättet att kombinera premisserna [riktigare:
termerna], med abstraktion tills vidare från den frågan,
om en giltig slutsats kan härledas eller icke) lyder (Anal.
pri. I, c. 5. 26 b. 34): oxav 6s to avTO tojjjlsv navxl toj
åè jüir]ösvi vnaoyrrj, ij éxaréQco navxl q [iTjåevi, to ^isv axfjßa
to TOtovTOV xaXco Ô€vt€qov; [jag bifogar H. Benders tyska
öfversättning: »Wenn aber derselbe Begriff dem einen ganz,
dem andern gar nicht zukommt, oder jedem von beiden
ganz oder gar nicht, so nenne ich die so gebildete Figur die
zweite Figur >>]. Uppenbarligen förutsätter denna
definition icke underordningens princip, utan blott det
omdömes-förhållandet, att medeltermen är predikat i båda
premisserna, såsom då också Aristoteles tillägger: ßécrov åh èv
avxm ?Jyæ to xaxrjyOQOv^ievov àfucpoïv, àxQa 6b xa& æv
Xéysxai TOVTO’, [Bender: »Mittelbegriff ist (ordagr.: kallar jag)
darin derjenige Begriff, welcher von beiden ausgesagt wird,
äuszere Glieder sind diejenigen, von welchen der
Mittelbegriff ausgesagt wird»]. Detsamma gäller om
definitionen af tredje figuren (eller fastmer åter af det tredje sättet
att kombinera premisserna (termerna), hvilken lyder
(c. 6. 28 a. 10): èàv åh xæ avTw to [ièv nav ti to 6è [trjdevl
vnagxi], r\ ajLKpæ navTC rj [irjåsvl, to jiièv (S%Y][ia to tocovtov
xaXw tqCtov’, [Bender: »Wenn einem und demselben das
eine ganz, das andre gar nicht zukommt, oder wenn
beides demselben ganz und (läs: oder) gar nicht zukommt,
so nenne ich die so gebildete Figur die dritte Figur»].
Aristoteles bifogar: ßéaov ô^èv avxw ?Jyoj xatf ov a^Kfæ xà
xari]yoqoi^ieva, ä%oa åk m xaxrjyoQov^isva; [Bender: »Der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
