Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INVÄNDN. MOT PROF. HÖFFDINGS » BEMÆRKNINGER». 87
tydligt, att det är fråga om ett betraktande af ett och
detsamma (ravröv) ur två olika synpunkter. Hvad är detta
mvvov} Det måste, synes det mig, vara det förhållande,
tl xard revoir} rl arco revos, mellan subjekt (imorupëvov)
och predikat (xarrjyoQovuevov),som uppfattas xarà oi jurûvx^v
(per conjunctionem), uttryckt i och genom en sats,
G7io(pavatz, enuntiatio (Categg. c. 2 o. 3; Interpret, c. 5
0.6). Uttrycket xaTrjyooeitidat, hvilket är det typiska för
de Aristoteliska slutledningsformlerna, måste, om det
eljes skall hafva någon logisk betydelse, beteckna just den
synpunkt, som blir gifven, när man betänker, att
predikatet ingår i (utgör ett kvalitativt moment af) subjektets
innehåll (jmfr. Ueberweg, a. a. s. 331; Aristot. Categg. c.
2 o. 3; Interpret, c. 5 o. 11.; Anal. pri. I, c. 24; Anal. post.
1, c. 4, II, c. 3; obs. to xa&oÄov vnao%£iv = universaliter inesse,
enl. Didot, a. a. t. ex.ss. 69, 81, 83 o. 125—126). I
Metaphysikens bok V, hvilken innehåller en utredning af flere filosofiska
termers betydelse, heter det också uttryckligen, att genus
kallas en del af species, under det i en annan bemärkelse
arten är en del af släktet (cap. 25; jmfr. c. 6, 9, 14, 23, 26
o. 28; samt: Metaph., VII, c. 10—12).
Hvad nu beträffar prof. H:s tal om »kvantitative
Domme» och deras betydelse hos Aristoteles, så skulle jag
därvid vilja framställa en liten påminnelse. När ett
omdöme bestämmes ur »kvantitetens» synpunkt såsom
»universellt» eller »partikulärt », så är det fråga om, till huru
stor del predikatet bestämmer subjektets omfång. Men
vid »subsumtionens» synpunkt tager man i betraktande
subjektets förhållande till predikatets omfång. När det
då är fråga om »subsumtionen» (såsom nu), bör man icke
inblanda frågan om »kvantitative Domme», emedan den
först nämnda frågan icke klargöres genom den senares
utredning. Ty vare sig ett omdöme är »universellt» eller
»partikulärt», kan det fattas såsom innebärande en
»subsumtion» eller icke. Men att »subsumera» eller icke
»sub-sumera» subjektet (helt eller delvis, det är har likgiltigt)
under predikatet, d. v. s. underordna det under
predikatets omfång, — sådant innebär i själfva verket en
betraktelse af hvad man plägat kalla ett omdömes kvalitet —
såsom antingen affirmativt eller negativt, alltså i sak det-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
