Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONEK.
175
Herr Johanssons perspektivlära innehåller såsom inledning
ett litet kapitel om förnimmelseprocessen vid seendet, illustrerad
med en schematisk genomskärningsbild av ett människoöga.
Författaren definierar, i samma kapitel, i korthet
perspektivlärans grundtanke såsom varande läran om avbildning på en yta
till likhet med sedd verklighet. Och han nämner såsom
perspek-tivlärans uppgift: att förklara lagarna för seendet, och sålunda
skärpa iakttagelseförmågan, att visa den konstruktiva vägen och
i allmänhet vara stöd och ledning vid avbildandet av sedd
verklighet och att lära, huru projekterade föremål skola i bild
framställas, så att de göra intryck av sedd verklighet.
Författaren följer sedan den vanliga huvudindelningen i
linjeperspektiv, skuggperspektiv, spegelperspektiv och
luftperspektiv.
Första avdelningen innehåller allmänna begreppsförklaringar
om perspektivbilden såsom centralprojektion, olikheter mellan
naturbild och perspektivbild, den vanliga schematiska
anordningen för perspektivbildens framställande, front- och
»snedd»-perspektiv. Härefter omnämnas olika konstruktionsmetoder.
Så följer i andra avdelningen sid. 17—53, den direkta
perspektivmetodens tillvägagångssätt. Författaren redogör för
distanspunkternas betydelse och användning samt deras
ersättningspunkter i förekommande fall och giver sedan exempel på
perspektivisk uppritning av med bildplanet parallella
linjesträckor. Härefter följa regler och exempel på perspektivisk delning,
uppritning av kroklinjer och runda kroppar. Vidare givas
anvisningar rörrande snett mot bildtaflan belägna horisontala
linjer, gräns-, delnings- och ersättningspunkter, olika metoder för
bestämmandet av den räta vinkelns perspektiv, allt med
illustrerande exempel. I anslutning härtill förekomma även exempel
på snedlinjer i andra lägen än det horisontala samt några
anvisningar om listhörn och ornament i perspektiv.
I en tredje avdelning behandlas skugg- och spegelperspektiv
med flere vackra upplysande exempel.
Fjärde och sista avdelningen innehåller 26 övningsuppgifter,
antydda i enkkla plan- och höjdritningar (krokier) med utsatta
mått samt kortfattade beskrivningar.
Texten är avfattad i koncentrerad form, i allo tydligt och
följdriktigt upplysande om regler och tillämpningar.
Terminologin är i huvudsak den allmänt brukliga. Benämningarna »snedd»-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
