Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
J. F. NORDWALL.
förstaklassisterna än att genast börja med
människokroppen. Den senare behöver här ej studeras vidlyftigare,
an att vinterperioden gött räcker till för denna kurs.
Finge undersökningen av växttyper sålunda begynna redan
på hösten i första klassen, så kunde den avslutas så
mycket tidigare, och härmed vunnes den fördelen, att tredje
klassens nuvarande kurs, som väl behöver utsträckt tid,
kunde ta sin början redan i andra klassen.
Det är en mera omfattande och allmän framställning
av växtlivet, som nu skulle efterträda studiet av
typväxterna — naturligtvis fortfarande på induktiv väg, genom
iakttagelser, undersökningar och experiment. Här ännu
mindre än i föregående kurs gäller, att undervisningen
skulle avse »i främsta rummet beskrivning av växten och
-dess olika yttre organ». Det är en huvudanmärkning
som jag tillåter mig rikta mot den nuvarande
botanikundervisningen, att tredje klassens kurs är så oerhört torftig
och mager, övervägande terminologisk; att läroböckernas
framställning är så avskräckande skelettartad, själlös,
intressedödande. Detta gäller åtminstone tvänne mycket
anlitade läroböcker. I en av dessa är tredje klassens kurs
sammanträngd på fem sidor! Läs t. ex. kapitlet om bladet
i någon av dessa läroböcker, och man skall erfara, varthän
den deskriptiva metoden kan leda. Det kan inte vara
riktigt, att undervisningen bedrives i en sådan anda. Jag
förnekar ej, att denna står i rätt god överensstämmelse
med lagens bokstav. Men de svenska läroboksförfattare,
som strävat att åt denna kurs ge ett rikare innehåll, äro
värda allt erkännande. Särskilt ville jag dock framhålla
Warmings för skolan avsedda och i Danmark mycket
använda lärobok »Plantelivet» såsom utvisande, i vilken
riktning vår undervisning bör gå, varvid dock är att
märka, att bl. a. celläran och det mesta av växtfysiologiens
kemiska sida (kapitlet om näringssalter, vattenkulturer,
gödning m. m.) bör uppskjutas till sjätte klassen och
gymnasiet. Mest torde vi emellertid ha att lära av den
amerikanska lärobokslitteraturen särskilt med avseende på
de praktiska övningarnas metodik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
