- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiosjette årgången. 1910 /
218

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

J. F. NORDWALL.

te fyndorten. Onödigt är däremot att på växtetiketterna
utskriva klass och ordning; familjens namn utsättes dock,
och herbariet ordnas efter det naturliga systemet.

Jag vet inte, varför kursplanen föreskriver
växtin-sainling först för tredje klassen. Enligt mitt förmenande
bör detta arbete börja redan i andra klassen, d. v. s. under
de första sommarferierna, sedan läraren i första klassen
gett de nödiga anvisningarna för växters insamling och
preparering. Sådant ligger också för tioåringarna, de äro
redan inne i samlaråldern, och det är ju bra, att
samlings-justen tidigt inriktas på det nyttiga och för studierna
användbara. Jag vet många fall, då pojkarna redan före
inträdet i första klassen anlagt sitt herbarium. Börjar
växtinsamlingen tillräckligt tidigt, så möter ingen större
svårighet för lärjungarna att i fjärde klassen känna till
bortåt 150 arter och i femte klassen ett par hundra. Detta
antal får inte anses för stort. Redan den som aldrig
befattat sig med botanik eller växtinsamling kan ändå inte
undgå att bli bekant med bortåt hundra odlade och vilda
växtarter. När insamlandet och inlärandet sker
successivt under en längre följd av år, kan detta arbete inte med
skäl räknas såsom betungande för lärjungarna. — För att
underlätta examineringen borde florans termförklaring
göras fullständigare och framför allt illustreras.
Forssell-Skårmans mindre lärobok har ett »bihang », utgörande
en illustrerad terminologi; en sådan borde emellertid
rätteligen ha sin plats i floran. Lämpligt vore också, att floran
innehölle avbildningar av typer för vanligare växtsläkten,
såsom fallet är med en del utländska floror. För övrigt
undras, om inte vår vanliga skolflora vore i behov av en
omarbetning bl. a. med avseende på nomenklaturen;
sådana familjenamn som Solaneæ, Siliquosæ, Ensatæ,
Gra-mina borde utbytas mot modernare, såsom ock Malme
påpekat i förordet till den lärobok, han redigerat. Ett
önskemål är också, att ormbunksväxterna (pteridofyterna)
överföras från florans andra, enligt praxis icke obligatoriska
del till den första.

*



*) Andra- och tredjeklassisterna kunna lämpligen ordna sina
herbarier efter växtplatserna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:45:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1910/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free