- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiosjette årgången. 1910 /
247

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247 UPPGIFTER TILL MOGENHETSEXAMEN V.T. 1910.

höras sväfningar till ett antal af 8 på 3 sekunder.
Genom en lämplig förhöjning af temperaturen hos den luft,
hvarmed pipan anblåses, skulle emellertid pipans ton
kunna förändras till att bli densamma som strängens.
Beräkna denna temperaturförhöjning, då man kan
antaga, att ljudets fortplantningshastighet i luft för hvarje
grads förhöjning af temperaturen ökas med 59 cm.
Temperaturförändringens inverkan på själfva pipan må
lämnas utan afseende.

5. En kvicksilvertermometer med gradering efter Celsii
skala, anbragt på själfva termometerröret, är uppvärmd
till 100°. Beräkna förhållandet mellan volymen af det
kvicksilfver, som fyller röret mellan noll- och
etthundrastrecken, och hela kvicksilfvervolymen, då glasets
vo-lymsutvidgningskoefficient är 0,000022, kvicksilfrets
0,000182.

6. Två galvaniska element A och B äro till en början
öppna. Potentialskillnaden mellan hvartdera elementets
poler är då för A 1,83 och för B 2,04 voit. Sedan
slutas elementen hvart och ett för sig med hvar sin af två
ledningstrådar så afpassade, att strömstyrkorna i de båda
ledningarna få samma värde. Potentialskillnaden mellan
hvartdera elementets poler befinnes då vara för A 0,97
och för B 0,65 voit. Beräkna häraf förhållandet mellan
de inre motstånden i de båda elementen.

7. Med en plankonkav lins af glas anställdes följandetvåförsök:

a) I ett knippe ljusstrålar, som konvergerade mot en
punkt A} infördes linsen på ett sådant sätt, att
punkten A blef belägen på linsens hufvud axel på ett
afstånd från linsen af 18 cm. Då befanns, att
strålarna efter brytningen i linsen konvergerade till en
punkt, liggande på 72 cm:s afstånd från linsen.

b) Framför den konkava linsytan ställdes ett litet
lysande föremål på ett afstånd från ytan af 36 cm.
1 följd af speglingen i ytan erhölls af detta föremål
en verklig bild, hvars afstånd från linsytan var 9 cm.

Beräkna med användande af dessa försöksresultat
brytningsexponenten för den glassort, hvaraf linsen är förfärdigad.

8. Redogör för belltelefonens konstruktion och förklara dess
verkningssätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:45:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1910/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free