Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENMÄLEN.
425
han så pass fången i den traditionella logikens
föreställningssätt, att han anser det omöjligt att draga slutsats logiskt,
om ej i hvardera premissen medeltermen är identisk med
subjektet eller predikatet. Na är det icke så i de
ifrågavarande premisserna, ty det, som skulle vara medeltermeu,
B, är visserligen subjekt i den ena, men blott del af
predikatet i den andra; predikatet är nämligen där icke B
utan lika med B. Därför vågar herr A. icke draga slutsats
förr, än han genom ekvipollensslut förvandlat de båda
satserna till »A:s storlek är identisk med B:s, B:s storlek är
identisk med C:s». Då först, menar han, fås logisk slutsats,
nämligen »A:s storlek är identisk med C:s». Därur fås
sedan genom ekvipollensslut A=C.
Jag vill mot detta anmärka, att herr A. visat en
öfverflödig försiktighet, och att dogmen om medeltermens
oumbärliga sammanfallande med subjekt eller predikat i
premisserna är falsk; man kan från A=B och B = C direkte
sluta till A = C. Härtill återkommer jag längre fram;
anmärkningen gör ju ej afbräck i herr A:s bevisning.
Dennas medelpunkt är således ett identitetsslut: X
identiskt med Y, Y identiskt med Z . • . X identiskt med Z. Om
detta kan herr A. med allt fog säga, att det icke har plats
i den traditionella logikens slutledningslära. Det framgår
redan däraf, att dennas omdömeslära ej känner kategoriska
omdömen af det slag, som här användts. De officiellt
erkända kategoriska omdömesformerna äro blott
bestämningsomdömet (triangeln är tresidig) och subsumtionsomdömet
(triangeln är [identisk med] något tresidigt). Det senare är
visserligen ett identitetsomdöme, men ett, där subjektet
förklaras identiskt icke. med predikatet utan blott med ett
moment i dess omfång.
Kräfves ytterligare bevis, har man endast att ge akt
på, huru herr P. behandlar herr A:s nu framlagda
bevisning för första axiomet. Han ser sig ingen annan utväg
än att underkänna den som ett cirkelbevis. Man kan,
menar han, ej gå den väg herr A. går och komma fram dit
han kommer utan att hafva som stillatigande förutsättning
axiomet själf; detta säges utan anförande af skäl. — leke
annat än jag kan se har herr P. härmed förnekat
identitetsslutets logicitet. I sanning en förtviflad utväg! Ar det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
