Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENMÄLEN.
431
och en fullständig slutledningslära skapas. Här finnes
arbetsfält för den, som vill offra tid på så torra och
mödosamma men nyttiga undersökningar.
F. G. Ljungkvist.
Herr F. G. Ljungkvist oeh logiken.
Genmäle.
A hr Ljungkvists vägnar skulle jag glädja mig ganska
mycket, ifall det lyckades mig att genom efterföljande
framställning förmå honom att ytterligare något litet
besinna sig på den frågan, om han verkligen är kallad att
åstadkomma ens så mycket som en ansats till »en
fullständig ombyggnad» af logiken »efter ny plan».
1) Hr Lj. borde ägna ett ingående studium åt: a)
följande orienterande logiska arbeten : C. F. Bachmann,
System der Logik, Leipzig, 1828; Fr. Ueberweg, System der
Logik (5:te uppl.), Bonn,. 1882; B. Bosanquet, Logic or the
Morphology of Knowledge, Oxford, 1888; E. Husserl,
Logische Untersuchungen, Halle, 1900, 1901; Chr. Sigwart,
Logik (3:dje uppl.), Freiburg, 1904; b) den Boströmska
skolans logik (Ribbings Grundlinier och Sahlins logiska
arbeten — jmfrda m. följ. §§ i Boströms Gründl, t. Phil.
Statsl. Prop.: 5—13, 35, 39, 42—45, 49—51, 59—62, samt
ytterligare följ. ställen i B:ms Skr. I, ss. 153—56, 288—
90, 360—70, 401—02; II, ss. 147—49, 176—80, 194—95,
206; III, ss. 21—29, 58—60, 201, 213, 214, 228—29,
235—36, 511—13, 519—20, 532 — 35; samt slutl.: Sahlin,
Om filosofiens metod enl. Bostr. åsikt, i Festskr. f. Bostr.
1897). — Därefter skulle han kanske kunna inse något, som
han dock redan af min Almqvist-kritik borde hafva kunnat
fatta, nämligen : att jag för min del, såsom boströmian, gör
en mycket bestämd skillnad mellan »Logiken» (»i och för
sig själf») och t. ex. Aristoteles’ (eller någon annan
människas) logik (Bostr. Skr. I, ss. 401—02; II, ss. 246—47,
262); att de hittills gifna framställningarna af logiken
utifrån Boströmianska synpunkter alldeles icke med rätta
kunna helt enkelt identifieras med »den traditionella
logiken» och ej heller, enligt samma synpunkter, få betraktas
såsom annat än »adproximativa» försök (se Ped. Tidskr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
