- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtiosjette årgången. 1910 /
440

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

440

GENMÄLEN.

grepp att genom otympliga och obehöriga substitutioner (i
Jevons’ mekaniska stil) konstruera en logisk cirkel, som ej
i verkligheten föreligger, är härvid detsamma som det
nyss-(i n:r 4) kritiserade. Och härvid djifver han, genom sin
mekaniskt-matematiska uppfattning af tankeakterna, just
sig själf (icke mig, ehuru han påstår, att det är jag, som
ansett hans nonsens vara »själfklart») till det rent löjliga
uttrycket: »mätas med samma mått sinsemellan»!

6) Här torde då också vara på sin plats en liten
kommentar till hr Lj:s kostliga sätt att förklara betydelsen af
ordet »mäta». Han säger ju: »att mäta betyder jämföra
det mätta med måttet och finna dem lika!» Man frågar sig
kanske först: huru kan hr Lj. tåla de där famösa
»cirklarna» och i förklaringen af »mäta» använda uttrycken
»det mätta» och »måttet»? Därnäst frågar man väl: hvad
kan hr Lj. mena med »måttet»? Menar han därmed
måttenheten, så frågas: är verkligen »det mätta» alltid lika stort
som (»lika» säger hr Lj., utan tillägg af »med» eller »stora
som» o. s. v.), aldrig större eller mindre än »måttet» i
denna mening? Skulle han åter med »måttet» mena just det
storhetsmått eller den storlek, som den mätta storheten i
sig själf har, så blir saken lika mystisk. Ty att hvarje
storhets storlek är hvad den är, är »med sig själf identisk»,
är alltjämt »lika», — det vet man ju, enligt »l:sta
tankelagen», redan före hvarje mätning. Sådant behöfver man
ej söka och slutligen »finna ». Åtminstone kan hvarken
sökandet eller finnandet härvidlag ske genom någon
mätning. Huru skall »det mätta » kunna »jämföras » med
»måttet», om detta är — »det mättas» egen
måttbe-stämdhet eller storlek? Kan man någonsin i logisk mening
»jämföra» någonting med sig själft? Är det för öfrigt
månne icke just »det mättas» storlek, som man vid
mätningen söker »finna », emedan man ännu icke har reda
på den? — Men vi fråga nu ej vidare. Saken torde
vara den, att hr Lj. är så långt ifrån den verkligen
logiska betraktelsen af den verkligen lefvande tanken och
sitter så fast vid vissa ytliga föreställningar, att hän vid
de besynnerliga uttryckssätten (förklaringen af »mäta» och
den löjliga användningen af »sinsemellan», se ofvan n r 5)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:45:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1910/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free