Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENMÄLEN.
441
fattat mätningen ej ur matematiskt begreppsmässig
synpunkt, utan ur mekaniskt teknisk. Det ser nästan ut, som
om han ansåge det nödvändigt för en matematiker att
genom en skickligt utförd successiv mätning, medelst en
väl tillskuren mätsticka såsom »mått», öfvertyga sig om
giltigheten af satsen, att alla radierna i en och samma
cirkel äro »lika» — emedan de äro »lika» mätstickan,
hvilken är >>samma mått sinsemellan» för dem alla!
7) Så vill jag »i logikens och rättvisans intresse», för
att tala med hr Lj., meddela en liten historisk notis, som
är väl värd att observeras af »frondörer» inom logikens
rike. Aristoteles har väl bemärkt, att de särskilda
termerna i en slutledning stundom icke kunna uttryckas genom
ett enda ord för hvarje. Man behöfver icke alltid, har A.
uttryckligen påpekat, vara betänkt på att uttrycka begreppen
med ett bestämdt ord; ty ofta finnes det begrepp, för hvilka
man icke har ett visst ord. Det är därför i ett sådant fall
svårt att hänföra slutledningarna till figurerna.
Medeltermen t. ex. får icke alltid uppfattas såsom ett bestämdt
detta, utan är ofta en hel sats. Att öfvertermen ingår uti
medeltermen (obs. iwneMZføsynpunkten ; jmfr min polemik
mot Höffding, Ped. T. 1910, h. 2, s. 87) och medeltermen
uti undertermen, det får man icke alltid taga på det sattet,
att det ena skulle (attributivt) prediceras om det andra,
eller att öfvertermen skulle ingå i medeltermen på samma
sätt som medeltermen i undertermen; och detsamma gäller
också vid negation. Att detta tillkommer detta, eller att
detta med sanning utsäges om detta, kan hafva lika många
betydelser, som det finnes olika kategorier, och dessa
sistnämnda gälla »aut quadamtenus aut simpliciter; item aut
simplices aut compositas» (rj jirj rj årc^æg, è’zc ånXaz rj
øv/li-7i€7iÀ€yjLiéi’aç), och på samma sätt »in negativis» 1).
—-Sigwarts här förut refererade utredningar innehålla nog
intet i sak nytt ur den genuint Aristoteliska synpunkten,
såsom ju också S. själf synes anse. Och med rätta
framhåller Bachmann: »Die Syllogistik ist an den Verirrungen
der Scholastiker eben so unschuldig, als die Naturwissen-
Aristot. Analyt. pr. Lib. I, Cap. XXXV—XXXVII. Didot’s
edit. af Arist, verk, I, ss. 80—82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
