Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER. 525
hållande till den allmänna kulturståndpunkten. Så var t.
ex. förhållandet med 1820 års skolordning, som var uttryck
för ett nyhumanistiskt tänkesätt, icke längre så à la mode
på 1820-talet, och som därför rätt snart efter sitt
offentliggörande väckte skarp opposition. Så är ju ock förhållandet
med vår senaste lagstiftning för de allmänna läroverken,
som i åtskilligt är ett uttryck mera för åttiotalets och »fin
de siècle’s» åskådningar än för det nya seklets. Hallgrens
bok innehåller vittnesbörd därom. Så t. ex. sid. 42 det
lilla stycket, som börjar: »Ännu vid det senaste seklets
mitt» etc., hämtat ur 1902 års kommittébetänkande.
Om aum. skulle tillåta sig några anmärkningar, skulle
de gälla innehållets fördelning på kapitlen. 1 flere fall har
förf., såsom naturligt är, fört förberedelserna för en ny
skolordning till samma kapitel som denna. Varför har förf.
förfarit på annat sätt i andra fall? Så t. ex. ha
förberedelserna för 1820 års skolordning (sid. 86—90) förts till
kap. VI, men redogörelsen för samma skolordning till kap.
VII. Förberedelserna för och de första kraven på
»sammanslagningen» av skilda skolarter (sid. 101 —113) omtalas
i kap. VII, men borde väl ha förts till kap. VIII, som
behandlar den definitiva »sammanslagningen». Att fördela
framställningen efter skollagstiftningar, såsom förf. gjort
i första upplagan, var ju icke rätt lyckligt. Förf. har
nu icke heller alltid använt denna indelningsgrund. Då,
såsom ovan påpekats, skollagstiftningen i regeln står i nära
sammanhang med andra tidens kulturföreteelser, kunde
såsom indelningsgrund lämpligen ha genomgående använts
de indelningar i tidevarv, som vi känna från våra nya
läroböcker i svensk historia och svensk litteraturhistoria, såsom
förf. ock delvis gjort, nämligen i kap- I—V.
Man kunde ock ha önskat, att framställningen varit,
så att säga, mindre opersonlig och på sina ställen fäst
något mera uppmärksamheten på män, vilka i kommittéer
öller eljest, med eller utan offentligt uppdrag, deltagit i
reformarbetet, helst när de varit av större’ betydelse och de
äro genom den politiska historien eller litteraturhistorien
allmänt kända. Mera utförliga meddelanden om dem än
blotta namn skulle ha gjort framställningen ännu mera
intresseväckande, än den i sig är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
