Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 rudolf röding
sulan med ägarens namn däri, vanligen i genitivus. Öfver står
ofta en uppmaning att tänka på den, hvars namn står i foten.
Äfven om skolstyrelsen och lärarna tala stenarna ännu i
dag. Ty skolrummen och hallarna tjänade såsom ett slags
skolarkiv. Där skulle skolan beträffande urkunder uppsättas,
sv ttp èrciyaveaTàTtp tÖ7T(j) toö yv|ivaaioo, där de bäst kunde
ses. I mängd ha påträffats bildstoder och marmortaflor med
inskrifter för att hedra en om skolan förtjänt styresman eller
lärare. Under friminuterna mellan lektionerna kunde
ungdomen här lära känna skolans välgörare och föreståndare. Det
förekom äfven, att sådana begrofvos inom skolans murar, och
grafvårdens inskrift förkunnade då anledningen. Äfven aflidna
lärjungar hedrades någon gång på samma sätt. I gymnasiet
i Sparta fanns en sådan grafvård öfver en del lärjungar, som
vid en jordbäfning år 464 dödades, när gymnasiebyggnaden
instörtade. Om zosimos i Priene berätta tre stora
inskrifter år 84 f. Kr. Han var först stadens grammateus, så blef
han gymnasiark, sedan paidonom. Han vinnlade sig på allt
sätt om skolans bästa: han införde nya täflingsspel, han
anskaffade lekredskap, anställde särskilda lärare i de filologiska
ämnena, kontrollerade noggrant sina lärare genom de
föreskrifna examenspröfningarna, men uppmuntrade dem också
med särskilda belöningar för visad plikttrohet — ett vackert
exempel på en grekisk skolrektor. Hvad de enskilda lärarne
(StSàaxaXot, rcaiSeoTai, zaihaTà|xsvoi srci twv [JLa^Yj[iàTCDv)
beträffar, så var deras sociala ställning och därmed deras
skyldigheter och rättigheter uppenbarligen mycket olika. Det hände
ju under kejsar Augustus’ tid, att en lärare, som underlåtit
att skriftligen för myndigheterna anmäla en lärjunges afgång
vare sig genom döden eller uppflyttning till efebkåren
(gymnasium), helt enkelt sattes i fängelse. En sådan behandling
bildar nog ett undantag, och i allmänhet synes lärarnes
ställning varit god i enlighet med öfvertygelsen, att »lärda män
utgöra en ära för sin fädernestad». Deras löner (cpiXav^ptoTTiou)
voro ej dåliga och utbetalades noggrant, såsom den
mile-siska inskriften betygar. Vackrast uppenbarar sig den gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
