Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några reflexioner i språkfrågor
Öl
träffliga detaljer och synnerligen tilltalande experiment, trott
oss fortfarande iakttaga ett visst nervöst trefvande i fråga
om både medel och mål.
Förf. framför här det i pedagogiska afhandlingar hart
när oundvikliga beklagandet öfver att de pedagogiska teorierna
ej ha tillräckligt anseende inom den lärda världen. Detta
förhållande kan, synes det oss, förklaras på flera och bland
annat äfven på följande sätt.
De olika lärjunge- och lärareindividualiteterna äro så
skiljaktiga, att hvad som passar för den ene, aldrig kan fullt
passa för den andre. Därför skulle man nog efter noggrant
aktgifvande på en viss lärjunges anlag och förutsättningar
kunna för honom uppställa en oanfäktbar pedagogisk teori.
Men nu är det så i vår värld, att det gäller att uppfostra ett
flertal på en gång, och då kan saken icke tillgå på något
annat vis, än att man af de olika teorierna får göra den bästa
möjliga sammansättning, i förhoppning att den tillgodoser
genomsnittslärjungarnas behof.
Denna sammansättning ter sig måhända icke så tilltalande
för den strängt skolade vetenskapsmannen, men så länge
ungdomen går framåt i kunskaper och bildning — hvilket sällan
bestrides — så får man taga den saken med ro.
Bland de spörsmål, förf. behandlar, torde frågan om
skrifning arria vara en bland de för närvarande mest brännande och,
i fråga om de konsekvenser, en större förändring skulle
medföra, mest betydelsefulla. Förf:s uttalanden härutinnan äro
kloka och väl afvägda samt vittna på samma gång om moderation
och framsynthet.
Han kritiserar skrifningarna såsom examensprof men
framhåller ock, att de likväl icke torde kunna undvaras. Dock
påyrkar han öfversättningsprofvets borttagande ur examina
i dess nuvarande form, d. v. s. såsom ett för samtliga skolor
alldeles likformigt prof.
Vår egen mening, grundad särskildt på studium af en
mångfald examensskripta, går så till vida i samma riktning,
som vi anse, att det skriftliga öfversättningsprofvet är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
