- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Fyrtioåttonde årgången. 1912 /
57

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

växtkännedom och biologiundervisning

57

och läroverk. Växtkännedomen är kort sagdt en omodern
disciplin. Det är icke »vetenskap», därmed anses den vara
affärdad.

Växtkännedomens betydelse är ju dock så påtaglig, att
man knappt borde behöfva erinra därom. Den är
grundvalen och den nödvändiga förutsättningen för de öfriga
botaniska disciplinerna, med andra ord materialet. Anatomen
behöfver den lika väl som organografen och cytologen;
fysiologen behöfver åtminstone känna två växter; för att nu
icke tala om paleontologi, växtgeografi, systematik, som stå
i närmaste samband med artkännedomen. Ytterligare vill
jag påminna om dess betydelse för den tillämpade botaniken
(farmaci, landtbruksbotanik, lifsmedelsundersökningar,
varukännedom) och för det praktiska lifvet i öfrigt. Alexander
v. Humboldt framhåller, att för geografen är växtkännedomen
af största vikt; hvad som sätter sin prägel på ett land och
betingar dess egendomligheter är framför allt klimatet och
den af klimatet betingade växtvärlden; berg, floder och sjöar
finnas däremot i alla land. Darwin, som citerar detta
yttrande af Humboldt, drar ut konsekvensen däraf: en geograf
bör framför allt vara klimatolog och botanist.

En svensk botanist skref en gång en gradualafhandling
i växtanatomi, som ansågs mycket förtjänstfull. Sedermera
visade sig, att afhandlingen var skäligen värdelös på den
grund, att de undersökta växterna, som hämtats ur
universitetsträdgården, delvis voro oriktigt bestämda. Äfven
botaniska discipliner, som ligga tämligen långt frän floristiken,
kunna ej undvara densamma som hjälpmedel. Den är lika
nödvändig för botanisten, som det är nödvändigt för
historikern att känna sina hjältars namn och personalia.

Det i vårt land på många håll rådande underskattandet
af floristiken har sin historiska förklaring. Medan i de stora
kulturländerna under förra århundradet botanikens
forskningsfält utvidgades åt alla håll och nya botaniska discipliner
skapades, vandrade botanisterna i vårt land hufvudsakligen
i Linnés fotspår: floristik, fanerogam- och kryptogamsyste-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:46:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1912/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free