Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S 2 kungl. överstyrelsen för rikets allmänna läroverk
Då Öfverstyrelsen nu går att i ärendet afgifva eget yttrande,
anser sig Öfverstyrelsen inledningsvis böra erinra, att frågan om
lämpligheten af ändringar i den nuvarande
läroverksorganisationen vid innevarande års riksdag varit föremål för principiell
behandling. Med anledning af väckt motion angående skrifvelse
till Eders Kungl. Maj:t med begäran om åtgärder för lindring af
rådande uniformitetstvång i de allmänna läroverkens organisation
och undervisningsplan afgaf andra kammarens första tillfälliga
utskott ett utlåtande, som kan sägas angifva riktlinjerna för en
eventuell utveckling af undervisningsväsendet på det beståendes
grund, och hvilket Andra kammaren för sin del biträdde. Enligt
den mening, som utskottet sålunda gjorde gällande, vore det
betänkligt att redan nu, innan ännu föga mer än ett halft decennium
förflutit, sedan den nya läroverksreformen kom till stånd, göra
några väsentligare ändringar i densamma. Särskildt gällde dessa
betänkligheter realskolan, för hvilken enhetlighet i organisation
och undervisningsplan vore ett villkor, som i hufvudsak ej finge
eftergifvas. Annorlunda vore förhållandet med gymnasiet. Här
skola de mera speciella kunskaperna inhämtas, och här ställes
lärjungen inför nödvändigheten att göra ett val mellan olika
bildningslinjer. Krafvet på en förnuftig och ändamålsenlig
uppdelning af gymnasiet på flera bildningslinjer torde hvarken kunna
eller böra afvisas. Men — fortsätter utskottet — denna
utveckling synes bäst vinnas, om den får framväxa på grundvalen af
sakkunnigt samarbete mellan lärarkåren och läroverkens centrala
ledning. Härmed skall dock icke vara sagdt, att icke äfven
riksdagen bör begagna sig af initiativrätten i hithörande frågor,
men detta synes böra ske, först om nämnda vederbörande visa
sig försumma hvad samhällsbehofven och tidsförhållandena kunna
kräfva i fråga om en sund utveckling af det högre
undervisningsväsendet.
Såsom i sagda utlåtande jämväl framhålles, har den nya
läroverksreformen genom införande af en viss rätt till bortval ar
ämnen i gymnasiets båda högsta ringar försökt en utväg att minska
ämnesbelastningen och på samma gång bereda största möjliga
utrymme åt de individuella anlagen och behofven. Då emellertid
bortvalsrätten ar en fullständig nyhet för de allmänna läroverken
och började tillämpas först hösttermen 1908, torde den knappast
ännu hunnit visa sina verkningar. Det torde äfven vara för
tidigt att afgöra, i hvad mån densamma, rationellt ordnad, låter
använda sig såsom medel för åstadkommande af en utsträckt
linjefördelning. Att bortvalsrätten i sig innesluter åtskilliga
möjligheter i den vägen, torde dock vara obestridligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
