Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 12 1
som jag gjort, skildra Ryssland och dess besittningar i ett
sammanhang eller att, som Eckert, först i den allmänna delen
omnämna »det ryska hushållsområdet såsom ett politisk och
geografiskt enhetligt område» och sedan i den speciella delen
sönder-stycka samma »enhetliga område» i flera vidt skilda partier?
Svaret härpå synes mig icke kunna blifva mer än ett. Och
vidare, hvarför skola ej i en ekonomisk geografi de turkiska
biländerna behandlas i samband med Europeiska Turkiet eller
Algeriet tillsammans med Frankrike eller Havaji med Förenta
staterna o. s. v.?
Hvad nu särskildt de brittiska biländerna beträffar, synes
mitt behandlingssätt hafva många skäl för sig. De flesta af dem
äro ju att betrakta som fullständigt själfständiga ekonomiska
områden med hufvudsaklig förbindelse med moderlandet men med
ringa sådan däremot med angränsande länder. Så särskildt Blitt.
Australien och Britt. Indien, hvilka ju nästan kunna betraktas
som världar för sig, men äfven Britt. Sydafrika, Egypten m. fl.
Ett undantag bildar visserligen Canada, men detta står ju också
skildradt i nära anslutning till Förenta staterna. — Man kan ju
emellertid ha olika åsikter härvidlag; den ärade recensenten torde
väl dock icke vilja förneka, att jag vid redogörelsen för
biländerna följt en i allo enhetlig plan. Men är detta fallet i Eckerts
till vårt språk öfversatta kompendium? Där finnas ju t. ex.
såväl de danska som de tyska biländerna behandlade strax efter
resp. moderland. Och att i en bok, afsedd för svensk publik^
dessa obetydliga kolonier behandlats på resp. c:a 4 och 5 sidor,
medan Främre Indien, frånsedt Nepal och Bhutan, afspisats med
c:a 2 sidor, det kan väl ej kallas något vidare systematiskt.
Att Eckerts handelsgeografi äfven lider af andra betänkliga
brister i systematisk hänseende, tyckes den ärade recensenten
hafva helt och hållet förbisett. De många rubrikerna, öfver- och
underafdelningarna ha väl bidragit härtill. Mycket, som vid ett
ytligt betraktande förefaller nog så imponerande, har emellertid
svårt att stå sig för en mera ingående granskning. Jag vill med
ett par exempel belysa sanningen detta påstående.
Sid. 57 står följande: »Alltefter de olika medel, varav
trafiken begagnar sig, urskiljer man skridande, glidande, rullande,
flygande och elektriska samfärdsmedel^. Sedan följer en vidlyftig
redogörelse för de olika slagen.
Frånsedt det tämligen onödiga i hela denna framställning
samt det rent löjliga i att som exempel på skridande samfärdsmedel
nämna löpare, särskildt kurirer, liksom dessa i våra dagar endast
vore »skridande löpare», vill jag påpeka, att samma indelnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
