Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historien som läroämne i äldre svenska skolor 22 1
talets ingång, i många trivialskolor sin början redan i tredje
klassen, på några håll redan i den andra eller t. o. m. första.
Ämnet lästes äfven somligstädes i apologistklassen, i vissa
en- och två-klassiga pedagogier, i privata stiftelser o. d.21 Det
synes varit regel, att nybegynnarna först gjort bekantskap med
den svenska historien,22 om ock exempel på motsatsen ej
saknas. Hübners (mindre) lärobok användes ännu vid spridda
läroverk men började tydligen rätt allmänt anses »urmodig»,
som omdömet från ett håll lydde.23 I stället uppgifves ett
flertal inhemska »minnestaflor» och sammandrag från de sista
årtiondena — oftast Loenboms, Lagerbrings, Wåhlins,
Reg-nérs — samt den tyske modeförfattaren Schröcks lärobok i
allmänna historien, som vid sekelöfvergången ägde en
betydande spridning i vårt land.24 Man finner i dessa böcker, utom
kritiska och stilistiska framsteg, äfven en rimligare fördelning
af utrymmet än förut mellan å ena sidan de österländska
och antika folken och å den andra senare tiders
statsbildningar. De klassiska häfdatecknarna — Curtius, Justinus
m. fl. — fortforo att läsas af lektorn i historia vid ett och
annat gymnasium, men det förefaller af tystnaden i öfrigt
härutinnan, som om denna uppgift i allmänhet »icke syntes höra
honom till».25 Man fann däremot rum, på några håll, för en
tilläggskurs i statskunskap enligt Wåhlins och Loenboms
sammandrag.26 Slutligen började metoden för undervisningen
långsamt förskjutas jämsides med kompendiernas beskaffenhet.
Man träffar i detta hänseende försäkringar (eller förslag) från
olika läroverk, att en verbal utanläsning ej vidare kräfdes
eller skulle kräfvas; att i stället frågor gåfvos öfver hvart stycke
i läroboken med anpassning »efter tillfället, examinandens
begrepp och framsteg»; att läraren gjorde »de anmärkningar
och tilläggningar, som finnas nödige och underhållande för
disciplinernes uppmärksamhet» o. s. v.27
Det visar sig nu, att SO 1807 i väsentliga delar endast
stadfäster, hvad den faktiska utvecklingen flerstädes redan
medfört. Historien som läroämne omfattar i berörda stadga
så godt som alla stadier: från apologistklassen och andra tri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
