Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i78 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
12 1
att eftergöra» något sådant som att grunda psykologien »på
metafysiska principer». »Huvudhypotesen, om det organiska livet
och om förhållandet mellan själ och kropp, har intet med
metafysik att göra utan kan, om den skall klassificeras, betraktas rent
av som naturvetenskaplig.»
Här torde man emellertid känna sig frestad att fråga:
Hvarför ej i »psykologien» använda alltigenom psykologiska hypoteser?
Hvarför ej förvisa alla »naturvetenskapliga» hypoteser lika väl
som de »metafysiska» från området för en psykologi, som skall
byggas på »uteslutande empiriska» hypoteser? Man frågar så med
desto större skäl, som förf. förklarar sina hypoteser af antydd
art vara »bildade med hänsyn till sin egen logiska möjlighet och
sin förmåga att förklara erfarenhetsinnehållet».
Det är emellertid tydligt, att förf., enligt det ur företalet
anförda (och saken bekräftas genom den följande framställningen),
nu verkligen anser en »naturvetenskaplig» hypotes vara med
hänsyn till sin egen logiska möjlighet och sin förmåga att förklara
erfarenhetsinnehàllet öfverlägsen hvarje »metafysisk» hypotes just
inom psykologien. Han säger också uttryckligen, att »teorien i
fråga» — han kallar den »vitalism» (neovitalism) — enligt hans
mening är »den enda tillfredsställande teori, som för närvarande
kan åstadkommas i saken». Emellertid definierar han
psykologien såsom »vetenskapen om människans medvetna själsliv» (s. 1).
Sålunda anser han en »naturvetenskaplig», men ingen
»metafysisk» hypotes f. n. kunna med logisk sannolikhet användas vid
förklaringen af det erfarenhetsinnehåll, som är gifvet i och genom
människans medvetna själslif. Det kan dock för visso vara tu
tal om, huruvida en dylik åsikt icke har ganska mycket att göra
med »metafysiska principer». Förf:s försäkran, att hans
hufvud-hypotes intet har med metafysik att göra, torde ej på långt när
räcka till såsom stöd för ett afvisande af den uppkastade frågan.
Märkligt nog förklarar också förf. på s. 13, att hans
föreliggande framställning är »empirisk» egentligen af det skälet, att
»metafysiken ej åberopas» (kurs. af rec.). Han säger detta i
samband med uttalanden om skillnaden mellan »rationell» och
»empirisk» psykologi, I den förra skola — såvida den verkligen
skall så benämnas — enligt förf. förekomma »lånesatser, som
uttryckligen förklaras tagna ur metafysiken (= vetenskapen om
tillvarons yttersta förklaringsgrunder)». Men »den empiriska
psykologien är psykologien såsom en gentemot metafysiken själfständig
vetenskap, ej åberopande sig på den (!). Skillnaden är ju blott (!)
en skillnad i framställningssättet, det är ej två vetenskaper utan
en och samma på två olika sätt framställd».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
