Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i78
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 12 1
Antag nu emellertid, att i en psykologisk framställning
förekomma satser, som icke »uttryckligen förklaras tagna ur
metafysiken», men i själfva verket höra dit; antag vidare, att i samma
framställning dessutom grunderna för samma satser angifvas (låt vara
mer eller mindre utförligt), såvidt dylikt är behöfligt ur »den
logiska sannolikhetens» synpunkt. Månne icke en sådan
framställning i vida högre grad förtjänar att kallas rationell (åtminstone
till sin syftning) än en sådan, som blott »åberopar sig på» någon
»metafysik»?
Men förf. har nu en gång sina termer och synpunkter; och
rec. skall lämna den olämpliga terminologien i dess värde. Men
ett faktum är, att alldeles oberoende af hvarje åberopande af
»metafysik» måste förf:s framställning sägas hafva åtskilligt att göra
— i sak — just med ett metafysiskt föreställningssätt, hvarpå hans
s. k. naturvetenskapliga hufvudhypotes är baserad.
Några exempel på metafysiska lånesatser hos förf. vill nu
rec. anföra. »Allt (I) verkligt är antingen sak eller bestänming»
(s. 2). Ett sådant uttalande hör hvarken till naturvetenskap eller
empirisk psykologi, utan till metafysiken eller filosofien. På s. 3
säger också förf. själf uttryckligen, att han tager ordet »atomer»
i »filosofisk» mening, ej t. ex. i kemisk. Han tillägger:
»Motsvarande term i fysiken är f. n. elektroner». Detta är för visso
ett djärft påstående ; och ingen naturvetenskapsman kan såsom
sådan afgöra frågan om dess giltighet eller ogiltighet. Endast
en äkta metafysisk undersökning kan afgöra frågorna, om
öfverhufvud det i fysiken kan eller måste finnas någon »term», som
»motsvarar» termen »atom i filosofisk mening», samt om det är
termen »elektron» eller någon annan, som skulle innebära den
eventuella motsvarigheten. Men när förf. uttryckligen säger, att
hans filosofiska atomer »måste tänkas som punktuella (med tomt
rum mellan sig)», så torde kanske åtskilliga naturvetenskapsmän
dock snart nog känna sig färdiga att påstå: ja, i sådant fall torde
nog ej termen »elektron» kunna lämpligen sägas motsvara »atom
i filosofisk mening». Ty en »elektron» är väl mycket mindre än
en »kemisk atom» — med hänsyn till »elektromagnetisk massa».1
Men om en »elektron» är »punktuell» och omgifven af »tomt rum»,
— därom kan ej den empiriske naturforskaren yttra sig utan att
öfvergå till en spekulation, som gör honom till metafysiker.
»Alla (obs!) varelser» (förf. kallar dem ock: »substanser»,
1 Jfr \Y. Frommel, Radioaktivität, Samml. Göschen, 317 (Leipzig,
1907), ss. 7 o. 89, samt Aug. Righi, Die moderne Theorie der
physikalischen Erscheinungen, aus d. Ital. übers, v. B. Dessau (Leipzig, 1905), s.
136 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
