Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
ingen förtrogen’) öfversättes: »allt medvetande (I) är borta», v.
66 ut iacuit resupinus (=’som han låg där på rygg’) öfvers.: ’så
snart (1) han kastar sig (1) baklänges’, v. 76 ut que lo cum . . .
cognoscit . . ., sic facit incertain pomi color (=’och visserligen
känner hon igen platsen, men fruktens färg gör henne osäker’) öfvers.:
»och så snart (!) hon känner igen platsen, så gör färgen» o. s. v.
v. 101 quos hora novissima iunxit (=’dem, som dödsstunden
förenat’) öfvers.: »som en så sen (!) timma förenat». 2.
Daedalus et Icarus v. 14 quas vaga moverat aura, cap t ab at plumas
(=’han sökte gripa efter de dun, som luftdraget satte i rörelse’)
öfvers.: »han fångade ... de vingar (I), som den flyktiga vinden
hade satt i rörelse». 6. Philemon et Baucis v. 4 Iuppiter
huc . . . cumque parenti | venit Atlantiades positis caducifer alis
(=’hit kom J. och i faderns sällskap den stafbärande
Atlasätt-lingen utan vingskor’) öfvers.: »hit kom J. tillsammans med sin
(!) fader, den stavbärande Atlantiades (!), efter att hava lagt av
sina (!) vingskor». 7. Phaëthon v. 43 Clymene veros edidit ortus
(=’C. har uppgifvit din verkliga härkomst’) öfvers.: ’C. har
uppgivit sin härkomst’. 8. Narcissus v. 45 ossa ferunt lapidis
traxisse figur am ( = ’man säger, att benen antogo formen af en
klippa’) öfvers.: »och benen komma (!) att likna stenfigurer» (!).
9. Jason et Medea v. 13g draconem,\qui crista Unguis que
tribus praesignis et uncis | dentibus horrendus custos erat arboris aureae
(=’draken, som, ökänd genom sin kam, sin treklufna tunga
och sina hullingförsedda tänder, var en fruktansvärd väktare öfver
det gyllene trädet’) öfvers.: »draken, som, ökänd genom sin kam
och sin trekluvna med hullingar försedda (!) tunga, genom sina
tänder (!) var guldträdets förskräcklige väktare».
Se där en del exempel (många flera kunde anföras) på de
värsta »grodorna». Men man må ej tro, att det öfriga är
någorlunda felfritt. Oberäknadt en hel mängd slarf- och tryckfel (t. ex.
»den funna slöjan» i st. f. »den tunna slöjan,» »den älskande
kroppen» i st. f. »den älskade kroppen,» »eldarna» i st. f.
»dälderna^>, den långa sparade ryggen» i st. f. »den länge sparade
ryggen», »vägar» i st. f. »vågor», »frukt av höstkorneller i st. f.
»frukt och höstkorneller», »gudarna förbjuda» i st. f. »förbjude»
o. d.) har okunnigheten särskildt triumferat vid försöken att
återgifva egennamn (t. ex. »fader Lenaeas» i st. f. »Lenaeus»,
»Scytiae» i st. f. »Scythia (Scythien)», »Caucas» i st. f.
»Cauca-sus», »dryjaderna» i st. f. »dryaderna», »Pelopiens (?) städer»
i st. f. »de pelasgiska städerna», »det ciciliska hafvet» i st. f.
»Siciliens haf», »Perse’is dotter» i st. f. »Perses7 dotter» m. m.).
Och själfva språket lider öfver allt af latinismer af den art, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
