Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försöket med latinet som grundläggande språk 410
I Tyskland ha tidtals angrepp gjorts mot klassiciteten,
men denna bibehåller dock, vid sidan af de realt-modärnt
anlagda läroverken, allt fortfarande en stark position, så att
till och med de s. k. Reform-Anstalten, i hvilka latinet
inträder i 4:e klassen med 10 timmar i veckan och sedan
fortsätter med io, 8, 8, 8, 8, d. v. s. inalles 52 timmar (emot de
fullständiga gymnasiernas 68 timmar) mer och mer förlora
förtroendet. Men metoderna ha undergått förändringar; sä
läses t. ex. vid Bonns Städtisches Gymnasium historisk
(jämförande) Grammatik (se C. Meurer und Niepmann,
Richtlinien für den grammatischen Unterricht im Lateinischen,
Bonn 1908).
I Österrike börjar latinet i i:a klassen med 8 timmar i
veckan (liksom vid de tyska gymnasierna).
I England utgör a. insikter i antikens språk och kultur
alltjämt en nästan oeftergiflig fordran på en bildad man.
Englands skol- och universitetsförhållanden äro emellertid till
den grad skiljaktiga från våra, att några jämförelser härvidlag
knappast kunna göras. Sättet att studera och undervisa i de
klassiska språken är dessutom där på det hela betydligt
föråldradt.
I Nordamerikas Förenta stater äro de klassiska studierna
sedan årtionden stadda i framåtgående, såsom framgår af
statistiska uppgifter. Utmärkta vetenskapliga afhandlingar öfver
antika ämnen utkomma där och öfversättas till och med af
tyskarne. Framstående amerikaner anse klassiska skolstudier
som en utmärkt »training for men of a ff airs».
Frankrike hade redan 1902 slagit in på samma väg, som
vi sedermera gjort. I afsikt att göra undervisningen mera
»praktisk», som det äfven där hette, ströko de nya
programmen af detta år nästan alldeles grekiskans studium vid
lyce-erna, minskade timantalet för latinet och ökade det för
matematik och naturvetenskaper. Resultatet synes ha blifvit
ungefär motsatsen af hvad man väntat sig. Äfven lärare på
reallinien yrka i våra dagar och stundom ännu ifrigare än
deras kamrater på den humanistiska linien på återgång till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
