Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vilande förslaget till disciplinstadga för läroverken 43 i
påpekandet, att nu ingenting hindrar, att en och samma
förseelse kan framkalla åtal inför tre olika myndigheter, som
då mycket väl kunde tänkas fälla olika utslag, vilket vore
en deductio in absurdum, eller var för sig ådöma straff,
vilket ju även vore orättvist.
Överstyrelsen framhåller, att genom dess egen tillkomst
förhållandena i viss mån blivit ännu mer invecklade, än de
förut varit, och detta är nog sant. Tre domstolar i stället
för två är faktiskt en ökning. Men det står fast, att
ställningen redan förut varit tilltrasslad nog, så att man med
skäl kan fråga, hur det kommit sig, att ända till för få år
sedan så föga märktes av hithörande missförhållanden.
Förklaringen är i korthet det enormt ökade begäret att’ i
processens form avveckla skollivets konflikter, som
vi alla känna och om vars orsaker jag här icke har
anledning yttra mig. Reformfrågor på denna punkt ha tidigare
knappast varit aktuella. Västerås domkapitel framställde
år 1891 den riktiga tanken, att därest särskilda
bestämmelser rörande lärarnas disciplinära ställning skulle finnas,
de borde finnas i läroverksstadgan och icke i kyrkolagen.
Men saken vann icke beaktande. Den ansågs troligen icke
ha praktisk betydelse. 1820 års läroverksstadga hade
särskilda bestämmelser om straffgrader, men dessa borttogos i
följande lagstiftning, och praxis fick sålunda återfalla på de
äldre bestämmelserna i de få fall, då över huvud dylika
bestämmelser ansågos behövliga.
Praktiskt viktigast i Överstyrelsens skrivelse är
naturligtvis redogörelsen för dess egen ställning till frågan. Det må
då nämnas, att Överstyrelsen med rätta framhåller, att dess
befogenhet att ingripa är mycket begränsad. Enligt
Överstyrelsens egna ord, som härvid stå i fullständigaste
överföras sagesman det oklart, om Stockholms stads konsistorium eller
Uppsala domkapitel är forum rörande disciplinmål mot Stockholmslärare.
Direktionen skulle en gång på 1850-talet ha satt en rektor ur tjänstgöring,
en åtgärd, som icke blivit överklagad. Däremot skulle på nyss anförda
skäl en fråga om varning ha förfallit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
