Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad afsågs egentligen med den Hernlundska
skol-motionen vid 1911 års riksdag?
Af Hugo Hernlund.
I uppsatsen »Riktlinjer för gymnasiets reformering» i
tidskriftens närmast föregående häfte har hr J. F. Nordwall
hedrat mig med omnämnande af min vid 1911 års riksdag
inom Första kammaren väckta motion om skrifvelse till
konungen med begäran om åtgärder för lindring i nu rådande
uniformitetstvång i organisation och undervisningsplan vid
de allmänna läroverken. Jag skulle emellertid varit honom
ännu mera tacksam därför, om han dessförinnan gjort sig
besvär med att genomläsa själfva motionen och debatterna om
densamma, särskildt diskussionen i Första kammaren. Han
skulle i så fall tvifvelsutan undvikit att lämna en så felaktig
karakteristik af motionen som den a. st. sid. 371 noten
införda, nämligen att, »som bekant, afsåg egentligen denna
motion en linje uppdelning af realskolan, d. v. s. återinförande
vid vissa läroverk af latinet på realsk o le stadiet.»
Det hade varit alldeles riktigt, om hr N. uppgifvit, att
Andra kammarens hufvudskål för dess afslag å motionen var,
att ett bifall till densamma kunde medföra rubbningar i
realskolans uniformitet, hvilket naturligtvis inträffat, om t. ex.
latinet återinförts i realskolan vid vissa läroverk. Men
motionen afsåg för visso »egentligen» icke detta. Den vände sig
uttryckligen mot ensidigheten hos den nya
läroverksorganisationen, »att den icke vill medgifva minsta afvikelse från den i
läroverksstadgan uppdragna ordningen» och framhöll såsom
exempel härpå, att »icke ens det läroverk, som förut åtnjöt
en viss själfständighet, om än begränsad — Statens
profskola, Nya Elementarskolan i Stockholm — har fått existera
annat än som en absolut kopia af 1905 års organisationsbild,
fastän flera försök gjorts att värna åtminstone några mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
