Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hilding Celander. Litteraturstudiet på gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteraturstudiet pa gymnasiet
ioi
sidigt intellektualistiska skoldressyr. (Att de mera vakna
och utvecklade bland ungdomarna äro det själva, och lida av det,
är säkert.) Men var finnes botemedlet? Säkerligen måste
man taga noga vara på alla de möjligheter, som skolstudierna
erbjuda, för att läroverksstadgans ord om »en harmonisk
utveckling av lärjungarnas anlag och förmögenheter» skall bli annat
än en död och hånande bokstav. Övningsämnena ha härvid
sin stora betydelse. Men även de rena läroämnena, särskilt
de humanistiska, äga stora möjligheter att tillgodose andra
intressen än de fackliga, att tala till människan, inte bara till
läxläsaren — möjligheter som dock ofta bra litet beaktas.
Språkundervisningen t. ex. borde kunna taga mera hänsyn till denna
skolans allmänna bildningsuppgift vid litteraturvalet.1
Undervisningen i den politiska och i den kyrkliga historien blir ur denna
synpunkt värdefullare, i samma mån som den framhäver de
personliga momenten i historien. Intet ämne inrymmer dock de
möjligheter för meddelande av en allsidig, mänsklig bildning
som just modersmålet, d. v. s. litteraturstudiet.
Ty ett diktverk, som anammas i anda och sanning, det
talar dock icke uteslutande eller i första hand till förståndet.
Det vill gripas i levande liv av fantasien, det vill röra vår känsla,
det vill spänna vår viljas muskler. Det vill lyfta hela människan.
En litteraturundervisning, som inte har till sitt yttersta mål
att låta diktverket få utlösa all sin inneboende kraft, få överföra
den i de ungas sinnen, den är i grunden förfelad. Må vi
modersmålslärare aldrig glömma, att i denna rent mänskliga inverkan
ligger vårt ämnes största värde, det som ger det en så
enastående ställning bland alla de andra undervisningsämnena i
skolan. Endast om vi fasthålla detta i all vår gärning, kunna vi
med fog göra anspråk på att vårt ämne betraktas inte bara som
ett huvudämne utan rent av som huvudämnet på gymnasiets
undervisningsplan; för att låna den danske litteraturforskaren
Vilh. Andersens ord, som »det ämne, som inom vårt språks
1 Denna fordran har ju kraftigt framhållits av Enar Sahlin i hans
innehållsrika och väckande skrift »Antik och modern klassisk litteratur i
våra gymnasier».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
