Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hjalmar Olson. En för rikets skolväsen gemensam skolöverstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN FÖR RIKETS SKOLVÄSEN GEMENSAM SKOLÖVERSTYRELSE 17 7
som omhänderhava förvaltningen av anstalterna för den
egentliga yrkesundervisningen, under en gemensam central ledning,
då ju ändå kommittén förutsätter ett samarbete mellan dessa
myndigheter nödvändigt?
Om den över de båda avdelningarna stående gemensamma
chefens funktion säger betänkandet intet, blott att hans post
är krävande och av stor betydelse; för övrigt är det blott
frågan om hans titel och löneförmåner, som blivit föremål
för kommitténs utredning. Häri ser jag i betänkandet en
avgjord svaghet.
Hela denna fråga beträffande nyttan av en för vårt
skolväsen gemensam styrelse ser jag emellertid huvudsakligen
från en annan synpunkt, nämligen i belysningen av de sista
årens och i synnerhet den allra sista tidens skolpolitiska
företeelser. För var och en, som aldrig så litet haft blicken
öppen för dessa företeelser, står det klart, att det är nya
tider, som randas för vårt skolväsen, om av ondo eller godo
för de allmänna läroverken får framtiden visa. I sitt utlåtande
beträffande Kungl. Maj:ts proposition vid årets riksdag
beträffande nya ämneslärareplatser vid läroverken har
statsutskottet talat om en snart förestående allmän revision av hela
läroverksfrågan. I vad riktning denna revision skall gå, är
ej lätt att säga, i synnerhet som vederbörande själva ej funnit
lämpligt att därom närmare uttala sig. Från visst håll (rektor
K. Nordlunds föredrag i Pedagogiska sällskapet enligt
tidningsreferat) har framkastats såsom lösning av den stora frågan
inrättandet av en skola men starkt linjedelad. Är detta den
förestående allmänna revisionen, må genast sägas ifrån, att
det vore en revision av ondo för hela vårt skolväsen. De
båda skolformerna folkskolan och realskolan hava enligt min
uppfattning så helt olika bildningsändamål, att det måste
betraktas som en olycka att få dem att uppgå i en skola.
Folkskolans viktiga mål är att bibringa den bildning, som är
nödvändig för varje svensk medborgare och som jag skulle vilja
kalla för folkbildning, och denna skolas naturliga utlopp är,
som jag ovan framhållit, den starkt linjedelade fortsättnings-
Pedagogisk Tidskrift 1913. Häft. 4. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
