Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Hjalmar Olson. En för rikets skolväsen gemensam skolöverstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
178 HJALMAR OLSON
(yrkes-) skolan. Realskolan däremot har till uppgift att
bibringa den art av bildning, låt oss kalla den allmänbildnings
som är nödvändig för var och en, som i sitt blivande kall
kommer att intaga något slag av ledareställning. Därmed är
också dess naturliga utlopp givet i de specialskolor och
-kurser, till vilka realskoleexamen ger rätt till inträde. För dem,
som ämna fortsätta sin utbildning vid någon av våra
högskolor, bör ett starkt iinjedelat gymnasium utgöra en
förberedelse. Från ovan angivet håll framhålles såsom villkor, för
att denna idé om en skola skall kunna arbeta sig in i det
allmänna medvetandet, att de olika bildningsskolorna komma
under samma tak. Ar således det avsikten med en gemensam
skolledning, att den skall bereda jordmånen för en idé, vars
realiserande jag anser skulle bliva till skada för vår kultur,
är detta nog, för att man skall ställa sig bestämt avvisande
mot förslaget.
Jag tror mig ej begå ett allt för stort misstag, då jag
förutsätter, att »den förestående allmänna revisionens» ögonsten
är idén om folkskolan som bottenskola. Jag vill ej här
inlåta mig på en ingående kritik av denna idé men vill för
belysande av huvudfrågan framhålla några synpunkter. De
enligt min uppfattning främsta olägenheterna med
genomförandet av bottenskoletanken t. ex. genom slopande av de
nuvarande tre lägsta klasserna vid de allmänna läroverken äro
följande: En anordning i sådan riktning skulle bliva dyrbarare änden
nuvarande både för staten och kommunen. Resultatet måste
avgjort bliva betydligt sämre än nu, en olägenhet, som för
min del är avgörande i frågan. Dessa båda olägenheter
förnekas ej heller av bottenskolans förespråkare, men som den
utslagsgivande fördelen framhåll^ de idéens demokratiska
bärkraft. Jag skulle tvärtom som en tredje olägenhet vilja
framhålla dess fientlighet mot sund demokratisk uppfattning
så tillvida, som den vid bildningsbehovets fyllande kommer
att gynna rikemans barn på de fattigares bekostnad. Det är
å ena sidan klart, att tillgången till den blivande första klassen
(nuvarande fjärde) måste som nu regleras medelst en in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
