Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hugo F. Frölén. En skiss till ett svenskt framtidsgymnasium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
HUGO F. FRÖLÉN
alla billiga förväntningar som denna skolstadga», säger en
förf. I st. f. att medföra den åsyftade redan i undervisningen
gjorde den förvirringen fullständig samt måste som »det mest
ohejdade dispensväsen» efter 3 år avskaffas.
Härpå följde 1859 års skolstadga, och vi minnas nog
alla, hur ur denna kom att utveckla sig 3 rätt skarpt
markerade linjer: den klassiska, halvklassiska och reala. Det
hade ju nu legat nära till hands, att 1899—1902 års
läroverkskommitté hade genom att reglera och stärka dessa
linjer låtit utvecklingen gå i en lugn, naturlig riktning. Vi
hade då på erfarenhetens trygga väg fått en ungefär likartad
3-linjig gymnasieorganisation, som danskarna skaffade sig
genom 1903 års Lov om Højere Almenskoler. Nu kom
emellertid 1905 års läroverksstadga att så kraftigt betona
realstudiet — ej minst genom att intvinga 18 timmars
matematik i latinlinjens 4 ringar — att det har en tid sett ut,
som om allt flera läroverk skulle blott få en enda linje,
real-linjen. Härtill kom det säkerligen stora misstaget, att
kommittén, utan att taga varning av tidigare erfarenheter, trodde,
att en studiespecialisering skulle kunna vinnas genom
ämnesvalfrihetens återinförande allena.
Men även denna gång blev valfriheten en chimär. Vi
veta alla, att den, såsom jämväl Överstyrelsen konstaterat,
hittills icke fått någon nämnvärd användning av våra mera
studiebegåvade gymnasister, enär endast få av dessa använt
sig av den, medan dess konsekvenser å andra sidan försvårat
deras studentexamen. Att däremot de lojare eller svagare
eleverna begagnat sig av bortvalsrätten på det sätt, som
verksammast underlättat deras mål, studentmössan, har ju
ingen betydelse för valfrihetens huvudsyfte: studiernas
specialisering.
Riksdagens ställning till gymnasiereformen.
Till följd härav står kravet på en rationell omläggning
av gymnasiet alltjämt olöst. Vid 1911 års riksdag väckte
rektor Hernlund i i:sta kammaren en motion om »lämplig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
