Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»folkskolan som bottenskola» 5 i 5
förmögnare klassen därigenom finge mera direkt anledning att
intressera sig för folkskolan, skulle detta utan tvivel i hög grad
och i flera hänseenden verka välgörande på folkskolan och
kraftigt bidraga till dess lyftande».
I överensstämmelse med allmänna besvärs- och
ekonomiutskottets yrkande avslog riksdagen denna motion. Även
riksdagen 1865—66 och den av år 1867, den första enligt
nya representationsskicket, väcktes flera motioner om en eller
flera klassers indragning vid läroverken, men även dessa
delade samma öde. Orsaken tycks huvudsakligen hava varit
folkskolans dåliga ställning. Härom yttrade vid 1865—66 års
riksdag en motståndare till indragningen :
»Orsaken ligger i det bedrövliga tillståndet av våra folkskolor.
Ty det står i sanning illa till med dessa, för kärnan av vår
uppväxande befolkning avsedda undervisningsanstalter. Vad möter
väl vår blick, då vi skåda oss omkring på detta fält? Jo, lojhet
och bristande insikt och fattigdom hos skolläraren, dålig material
och usla skollokaler på de allra flesta ställen; och hur är det
möjligt, att undervisningen skall kunna bedrivas med något liv
och någon fart?»
Även vid 1868 års riksdag framkommo yrkanden i samma
riktning, och andra kammaren beslöt nu, att två klasser vid
läroverken borde indragas, under det att första kammaren
stannade med en klass. I överensstämmelse med detta
senare beslut avlät riksdagen en skrivelse till Kungl. Maj:t, i
vilken, under åberopande dels av det förhållandevis stora
lärjungeantalet i första klassen, dels olikheten mellan
undervisningsmetoden i denna klass och i läroverkets övriga klasser,
dels av svårigheten att i denna klass upprätthålla
undervisningen och disciplinen samt av brist på utrymme och
ordinarie lärarekrafter, anhölls, att Kungl. Maj:t täcktes taga i
övervägande, huruvida icke dåvarande första klassen skulle
kunna efter hand indragas och undervisningen i tyska språket
begynna i dåvarande andra klassen — vilken i sådant fall
bleve läroverkets första klass — med inträdesfordringar i
övrigt huvudsakligen motsvarande dem, vilka gällt för inträde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
