Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
hjalmar olson
nister i en motion, som han väckte vid 1908 års riksdag med
anledning av propositionen om mellanskolor:
»Genom den sålunda givna motiveringen för de kommunala
mellanskolorna har grundsatsen ’folkskolan som bottenskola’
blivit oåterkalleligen erkänd såsom grundval för vårt skolväsens
fortsatta utbildning. Visserligen undantages från tillämpningen
av denna grundsats det allmänna läroverket, vars organisation
för närvarande skulle lämnas därav alldeles oberörd. Häremot
synes emellertid intet vara att invända. Man kan mycket väl
hysa den övertygelsen, att i en framtid de sociala fördomarna
skola hava så försvagats, att de rent pedagogiska synpunkterna
kunna få vid det offentliga undervisningsväsendets ordnande bliva
bestämmande, och man kan tro, att den fullständiga tillämpningen
av grundsatsen ’folkskolan som bottenskola’ då skall komma av
sig själv såsom en utvecklingens mogna frukt. Men just därför
kan man gott giva sig till tåls, även om det nya endast
långsamt arbetar sig fram. Den dualism, som skulle ligga däruti,
att vissa till realskoleexamen ledande undervisningsanstalter vore
byggda på tre folkskoleklasser (’realskolorna’), andra åter på sex
(’mellanskolorna’), äger sin fulla motsvarighet på många andra
samhällslivets områden, där det ju är en vanlig företeelse, att
äldre former stå kvar vid sidan av yngre, tills erfarenheten
hunnit visa, att de senare utan olägenhet kunna ersätta de förra.
Tills den tiden är inne, böra läroverken och folkskoleväsendet
stå vid sidan av varandra utan att inskränka på varandras fria
utveckling av sina krafter och resurser. Läroverket bör icke
berövas de nederklasser, vilka nu anses nödvändiga såsom dess
underlag och vilkas borttagande i alla händelser skulle medföra
omfattande rubbningar i deras komplicerade och ännu knappt
fullt genomförda läroplan.»
Man ser här ett fullt konsekvent fullföljande av den
tankegång, som enligt vad jag i det föregående antytt låg
till grund för de från samma håll framförda
mellanskole-motionerna på 1890-talet. A andra sidan hävdas här med
bestämdhet den lugna utvecklingens linje, utefter vilken
bot-tenskolefrägan bör lösas.
Ett annat uttalande, som ännu bestämdare uttrycker den
uppfattningen, att inrättandet av kommunala mellanskolor
skall betraktas som uppslaget till genomförande av botten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
