Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Hjalmar Olson. Vad innebär programmet: »Folkskolan som bottenskola»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»folkskolan som bottenskola» 5 i 5
skoleprogrammet, är följande av dåvarande statsrådet
lindström vid 1909 års riksdag:
»Det var ytterligare ett skäl att icke dröja med förslaget,
och det var följande. Förslaget om folkskolan som bottenskola
har på olika tider varit i olika grad aktuellt. Ibland har man
just icke hört något om det, ibland har det dykt upp en ganska
liflig diskussion därom. En sådan kom upp år 1908 av
anledning, som för kammaren är känd. Det diskuterades väldeligen,
men hela diskussionen gav vid handen,-att man icke riktigt visste,
vad man ville, och detta gäller både dem, som voro för saken,
och dem, som voro mot densamma. Diskussionen rann ut i
sanden, och det sades allmänt efter densamma, att tanken var
död. Då var det psykologiskt viktiga ögonblicket för Kungl.
Maj:t att säga: ’Nej, den är icke död, här är uppslagsändan till
denna frågas lösning.’ Och det var just därför, som det var
nyttigt och nödvändigt att då komma fram med denna
proposition.»
Då andra kammaren vid 1912 års riksdag hade att
besluta angående nya lärarebefattningar vid de allmänna
läroverken, var det tre olika uppfattningar som gjorde sig
gällande. Den första var den, för vilken professor EdÉN i det
nyss anförda yttrandet gjorde sig till tolk, eller att det
allmänna läroverket och kommunala mellanskolan ej hade något
med varandra att skaffa, och att den ena skolformens
organisation ej på något sätt borde beröras av den andras. Den
andra uppfattningen framfördes av ecklesiastikministern. Då
frågan om folkskolan som bottenskola borde lösas utefter
den lugna utvecklingens linje, borde denna fråga ej kunna
inverka på det nuvarande behovet av lärarekrafter vid
läroverken. Den tredje uppfattningen slutligen fick i
riksdagsmannen Rydén sin förnämste förespråkare. Han
yttrat-följande:
»Det viktigaste skälet för avslag är, att jag anser, att hela
frågan om läroverkets organisation nu måste befinna sig i ett
så svävande läge, att man bör med varsamhet gå in på att
bevilja nya lärarebefattningar. Genom riksdagens beslut om
inrättande av kommunala mellanskolor är det ju uppenbart, att i den
skolorganisation, som genomfördes 1904, inkommit en faktor,
som till den grad förändrat ställningen och meningen i 1904 års
läroverksorganisation, att denna faktor kommer att få konse
Pedagogisk Tidskrift 1913. Häft. 12. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
