Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Cornelius Sjöwall. Modersmålsundervisningen i Tyskland - Arvid Lindhagen. Om ett slag av uppgifter i algebraiska läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN I TYSKLAND
1 9 I
följa med. Och invändningen, att var och en ändå gör på
sitt sätt, är lätt bemött. Det är inte för att imitera, som
man studerar andra — fast vad ont i det, om man finner
något efterföljansvärt! Men en lärare är aldrig färdig med
en metod. Han gör och behöver göra nya erfarenheter,
metoden behöver ses i det ljus, jämförelse med andras
arbete på området ger, och så möjligen utvecklas eller —
fastslås. Men vi lärare kunna inte resa ofta, främst av
ekonomiska skäl. En ersättning synes det mig skulle kunna
beredas i auskultation här hemma. Jag vet, att den tanken
bland kolleger väcker stark opposition. Och de olägenheter,
som genomförandet av ifrågasatta plan innebär, äro
iögonenfallande. Men fördelarna, för läraren och undervisningen,
torde vid närmare eftertanke mer än uppväga de förra. I
varje fall är väl tanken värd att diskutera; de flesta andra
ämbets- och tjänstemän uträtta sin gärning under en öppen,
kamratlig kritik. Och med mig torde mången lärare
medgiva, att vi kunde lära mycket av varandra — om vi bara
hade tillfälle att höra varandra. De kamratliga samtalen, de
regelbundna ämneskonferenserna m. m. äro dock inte mer än
endels praktik; mest äro de och förbli teorier, knutna vid
kodifierade stadganden och anvisningar, från vilka var och
en synnerligen ofta dispenserar i — klassrummet.
Om ett slag av uppgifter i algebraiska läroböcker.
Av Arvid Lindhagen.
Redan i första upplagan av Möllers Lärokurs i algebra
(Senare delen, Lund 1892, sid. 11) förekommer i kapitlet
»Kvadratrötter» följande fråga till besvarande: »För vilket
värde på x är
x* — 4 xs -{- 6 x2 + x — 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
