- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtioförsta årgången. 1915 /
297

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Birger Enlund. Huru skall man inöva tyska substantivs genus?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM INÖVNING AV GENUS I TYSKAN

2q7

Kan nu denna nya regel anses ha något värde för
undervisningen?

När man skall ange ett tyskt ords genus, bör man väl i
första hand tänka på naturligt kön och vissa ändelser. Detta
är förmodligen även lektor Korléns mening. Giva
ifrågavarande regler ingen upplysning för det vidkommande fallet,
bor man enligt Korlén tänka på motsvarande svenska glosa,
vilken i regel har samma genus som den tyska, även om
stammen ej är densamma. Redan detta, att det svenska ordet
drages in i tankeprocessen, kommer säkerligen att möta
opposition bland den imitativa metodens anhängare. Man
försöker ju att få lärjungarna att »tänka» så mycket som
möjligt på det främmande språket, att förbinda den tyska glosan
direkt med motsvarande föreställning eller begrepp. Skola
nu lärjungarna ideligen fråga efter den svenska glosan och
dess genus, blir det ej mycket kvar av den »direkta metoden».

Dock tror jag, att det ej skadar att såsom Korlén
påpeka, att i det stora hela överensstämmelse råder mellan
substantivens genus i de båda språken, nämligen om orden
tydligen ha samma stam och äro bildade på liknande sätt.
(Småpojkar kunna måhända ej se, att Dach och tak, Haus
och hus, Schwein och svin o. s. v. äro »samma ord», men
de lära sig snart se sådana likheter och ha stor nytta därav.)
Däremot kan jag ej inse den praktiska fördelen av att
utsträcka överensstämmelsen i genus att gälla även ord av
olika stam. (Det synes mig även, som om ett sådant
betraktelsesätt skulle vara ovetenskapligt. Måhända finnes en
vetenskaplig förklaringsgrund till att det tyska Käfig och det
svenska bur ha samma genus, ehuru det snarare ter sig som
tillfällighet.) I allmänhet ha eleverna av naturen benägenhet
att låta svenskan influera på det främmande språket, och i
detta fall tror jag, att det hela skulle urarta till gissning.
Låt oss tänka oss, att läraren frågar, vad Holz är för genus.
En lärjunge tänker på trä och svarar neutrum. En annan
tänker på översättningen ved. Detta ord är i svenskan
den-genus, och eleven har då att gissa antingen på mask. eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:48:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1915/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free