Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - G. A. Jaederholm. Ett svenskt arbete i didaktik: L. M. Wærn, Formell undervisningslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o6
anmälningar och recensioner 35 1
hänsende anmärkas, att om den experimentella psykologien kan
sägas peka avgjort i någon riktning, är det i den, att ett
verkligt inlärande utan huvudtonvikt på repetitionen icke är möjligt.
För flertalet av de ting, som inläras i skolorna, sakna barnen
intresse, och det kan icke skapas genom några särskilda
finurligheter, som kunna för oss äldre vara rätt så intressanta —
därför att vi ej själva under vår skolgång fått fakta framställda
ur dessa synpunkter. Ty för barnet är den ena synpunkten väl
i allmänhet lika främmande som den andra. Men däremot
skapas intresse mången gång genom memorerandet, därför att man
så får kunskaper att »appercipiera» med; och därför att ett visst
förråd av kunskaper är nödvändigt för att överhuvud kunna
iakttaga. [Att iakttagelseförmåga förutsätter kunskaper är väl
numera allmänt erkänt; och den, som vill ha en drastisk
belysning härav, kan ju (om han ej själv är geolog) jämföra
resultatet av egen promenad i en ny trakt med iakttagelserikedomen
hos; en geolog, med vilken man gör sällskap. En liten
pedagogisk parallel! När man uppställer exemplen före reglerna
i grammatiken, så kunna ju lärjungarna i allmänhet icke se det
gemensamma i exemplen förr än de redan läst regeln 1]1 Att
dessutom en undervisning, anlagd framför allt på inlärande genom
intresse, stöter på icke små svårigheter med de barn, som på
grund av mindre god begåvning i allmänhet överhuvud svårligen
kunna intresseras, att barnen lätt antaga en hållning, som sutte
de på parkett och lärarinnan agerade spektaklet mest till deras
fömöjelsey och slutligen, att de faktiska minnesresultaten bliva
avgjort mindre, Jära väl rätt få praktiska pedagoger numera vara
böjda att förneka. — Måhända har emellertid detta problem av
författaren icke berörts, enär överdrifterna i den moderna
uppfattningen syntes honom påfallande. Därför talar förf:s
framställning av frågan om preparationen i kapitlet om lärjungarnas
hemuppgifter (sid. 62 ff.), där författaren ock i någon mån
sysslat med det sista formalstadiet: »Anwendung», som annars
tyckes ha fått ett väl ringa beaktande i arbetet i dess helhet. Med
all rätt opponerar förf. — på ett mycket stillsamt sätt — emot
den kända regeln, att läxan endast skall vara »ett befästande
i minnet av vad han (gossen) under lärarens ledning vid
undervisningen redan tillägnat sig».
Problemet, vad en formell bildning är, i vad mån ordet äger
real motsvarighet och medlen för densamma, för såvitt den kan
åvägabringas, har författaren tyvärr lämnat till större delen åsido.
— Författaren har icke heller, annat än i samband med förhöret,
upptagit frågan om kontrollen av undervisningens resultat hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
