Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Anmälningar och recensioner - Ivar Larsson. Julius Swenning, Aus trüben Tagen - Carl Palmgren. Edv. Borgström, The Country House by John Galsworthy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 6 anmälningar och recensioner
heulen, bibi. = laut klagen und weinen. — 45,7 Flucht är ej
särskilt sydty. 1. poet., jfr en g. flight. — S. 46,1 erhört tarvar
förklaring. Det förekommer endast i satser med negativ innebörd,
till vilka den föreliggande kan räknas, ;man har icke hört talas
om mer’, alltså satsen == Der Ofen frisst unerhört viel Holz. -—
S. 46,4—6 utg. har här alldeles missförstått texten, som bör
tolkas så, att »fyra personer kunde ligga och värma sig uppe på
spisens blankslipade platta». I Schweiz liksom annorstädes, jfr
t. ex.’ Älgskyttarne 2. sången, är spisen en omtyckt liggplats. —
ib. 19 bör påpekas, att artikel vid egennamn genomgående sydty.
drag. — ib. 19 Den Mann habe ich nicht mehr gekannt Smiths
översättning och förklaring sannolikast. I all sin ologiskhet är
ett sådant uttryckssätt ej ovanligt i tyskt talspråk. Huruvida
det kan ha gynnats av bruket i schweizisk dialekt av svagt,
nästan obetonat, till negationen enklitiskt mehr, låter sig icke
avgöras. — 49,10 Waldwerk, ’skogsområde’ bör översättas, då det
ej står i tillgängliga lexikon. — 50,15 ’ Fucti till fadren
observeras. — 51,10 yid Tobel bör tilläggas Schweiz. — ib. 25
Salbitschyn topp i bergskedjan mellan* Göschenthal och Meienthai.
— ib. 20 att séhen med an i denna betydelse ej vanligt, bör
anmärkas. —. 54,35 Sorge zu einem tragen Schweiz., se Grimm;
heb sorg zom G’wändli zom Geld, zom Chend! Staub-Tobler. —
55,11 flennen i bet. weinen vanlig såväl i Schweiz, som åtskilliga
andra även icke sydty. dial. t. ex. schlesiskan — ib. verbiss die Zähne
jfr mhd mit verbizzene zan — mit fest aufeinander gebissenen
Zäh-iien, Lexer. — ib. 33 Frühbrot sydty. motsvarighet till Morgenbrot
— 56,23 in Fetzen schneien, Schweiz., jfr: Wenn es Fetzen hagelte,
er lachte nur dazu, Schweizerberg 1820, es schneit und schneit,
dasz es fetze schneit, Staub-Tobler. — 58,3 ’döva (eg. slå bort)’
vilseledande översättning av verschlagen, schlagend hintreiben,
för-trädesvis om skepp, alltså ej ’slog’ utan ’drev bort ur sin kurs’,
’förtog ljudet av hennes röst’. — 66,14 wo immer ’närhelst’
ej = wo auch. — 69,36 obs! det ovanliga bruket av zwischen för
unter. — 70,9 spricht mein Alter; guckten meine Jungen stilistiskt
intressant. — ib. 17 wir sein behöver ej vara felaktigt, utan kan
vara dial.; den talande var från en gränstrakt med franskt-tyskt
blandspråk. — 72,36 bedenklich = nachdenklich, sällsynt.
Ivar Larsson.
Edv. Borgström: The Country House by John
Gals-WOrthy. Moderna engelska författare. Band X. Stockholm,
Albert Bonniers förlag.
I förordet till ovanstående arbete anger utgivaren de skäl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
