Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Erik Staaff. Viktor C:n Lindström, Titi Livi ab urbe condita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T146 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
i nekande satser.» Vad per beträffar, är regeln icke riktig. Jfr
Caesar d. b. G. V, 3, 4: »qui per aetatem in armis esse 72077
poterant^.
Sid. 114 (Ib. 21, 8). »quies inter lab or es au t ia7ii exhaustos
aut 7/wx exhauricndos^. L. anmärker: »aut-aut sv:an föredrar
enkel samordning». Det borde hava tillagts: och kopulativ
konjunktion. Livius’ uttryck innebär ett stiifel, ty han måste mena
labores i am exhaustos et mox exhauriendos. Hans uttryck är
jämförligt med Vergilius’ bekanta spemque metumque inter dub ii.
Sid. 119 (Ib. 32, 11) »digressos. . .» ; i texten har L.
de-gressos. Sid. 121, r, 18 nedifrån förekommer
kvantitetsbeteckningen magnopere. — Sid. 122 (Ib. 34, 7). »In eos versa peditum
acies hand dubium fccit, quin, nis i firmat aextrema agminis fiasse fit,
ingens in eo salt// accipienda clades fuerit. ’Infanteriet gjorde
front mot denna (fiendestyrka) och visade med denna rörelse
etc.’.» Här måste väl i alla händelser orden »med denna rörelse»
utgå. —Sid. 129 (Ib. 46, 6). »vixdum m. abl. abs. ’innan ännu
knappt’». Här föreligger väl något tryck- eller skrivfel. Sid. 130
(Ib. 46, 9) alius confertus equitatus; utg. återger här alius med
’för övrigt’. Bättre tyckes mig: »däremot».
Sid. 134 (Ib. 54, 7). Utg. anför här den traditionella
förklaringen av bruma som en superlativform av brevis. Anmälaren
undrar, om icke denna gamla etymologi borde underkastas någon
diskussion. Låt vara att en möjlighet finnes, att stammens i
i *brevima kunnat synkoperas, så är det dock påfallande, att icke
dylik synkope finnes i någon annan form av ordet (liksom ej
heller dylik synkope förekommer i någon form av levis); men
än mer underligt, att den antagna superlativen bmmus ej skulle
bevarats annat än som attribut till ordet dies. Härtill kommer
ytterligare det förhållandet, att dies är maskulinum. Undantag
från denna regel finnas visserligen, nämligen då dies förekommer
i betydelsen »utsatt dag» (varvid ordet-med försvagande av den
ursprungliga betydelsen kommit att helt allmänt beteckna tid)
samt på grund av versteknikens fordringar och i det senare
språket; men dessa undantag hava ju intet att göra med det
föreliggande fallet. Också säger Varro i sin förklaring av bruma:
quod brevissimus (icke brevissima) tunc dies est. Skall ordet
verkligen ha något med brevis att göra, kan man alltså svårligen
förklara det ur något sammanhang med dies. Med hänsyn till
den vanliga användningen av bruma och brumalis skulle man
kanske också kunna sätta ifråga, huruvida betydelsen
»vintersolståndet» verkligen är den primära. — Sid. 135 (Ib. 55, 4).
’sociwn av -om». Skall väl vara: sochun av -om < om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
