- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Femtioandra årgången. 1916 /
340

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Nat. Beckman. En rättsfråga. Läroverksstadgans § 198

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33«

33« nat. beckman

utan åsidosättande av andra arbeten kan företagas när som
helst. Detta ur Överstyrelsens synpunkt. Ur den anmäldes
råder en annan olägenhet. Det kan ju lätt tänkas, att det
eventuella felet är av dm. art, att det icke kommer att bli
någon skriftväxling i saken utan denna rangeras muntligen.
I detta i det hela gynnsamma fall ligger anmälningsskriften
kvar, till och med utan bemötande. Det är ett juridiskt
axiom, att ingen hänsyn får tagas till ett sådant papper. Men
det är ett psykologiskt axiom, att det vill mycket stark vilja
till att helt värja sig från att taga ett undermedvetet intryck.
Och därför må man ej undra, att den underordnade
betraktar papperet som ett hot mot hans rättssäkerhet. Särskilt
för rektor, vars verk ju bedömes och måste bedömas mindre
efter rent juridiska grunder än efter ett allmänt intryck, är
sådant kännbart, och en del av många rektorers påfallande
svaghet i uppträdandet har här en förklaring.

Ett annat sätt är att helt enkelt remittera anmälan till
den, som haft fog att göra den. Därvid får ej glömmas, att
innebörden av § 198 är mycket litet känd. Jag har talat med
en av våra främsta jurister, vilken under mer än ett
decennium tjänstgjort som inspektor vid ett läroverk, och denne
hade aldrig observerat begränsningen i Överstyrelsens
befogenhet. Bestämmelsen är undanskymd, men klar, då man
sett den. Emellertid är det av största vikt, att mottagaren
av en dylik remiss klart vet, vad saken gäller. Litet var ha
vi väl i ett kollegium någon gång fått deltaga i en fällande
dom, resp. medverka till ett nedsatt sedebetyg, ehuru vi i
vårt inre opponerat oss mot att en föreliggande sak
överhuvud dragits inför kollegiet. Det är en sak att »med
remissaktens återställande» avgiva yttrande i en sak, som redan är
anhängig; en helt annan sak är att i liknande fall taga
initiativ. Alltså om en dylik remiss icke är alldeles tydlig, om
det icke alldeles klart framgår, att mottagaren har att
nedlägga saken, om han så finner skäligt, så betyder den, att
en process redan är anhängig, att möjligheten till en
uppgörelse i godo redan är förlorad. I ett enda af mig tidigare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1916/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free