Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - R. E. Zachrisson. Det nya gymnasiet och språkfrågan (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68
i68 r. e. zach risson
ställning som läs språk skulle vara fullt betryggad, om dess
nuvarande timantal utökas med 3 à 4 t:r. Jfr den av mig
föreslagna timplanen.
Från universitetshåll1 har man klagat över att de
nuvarande studenternas kunskap i franska är så ringa, att man
knappast vågar sätta ett franskt arbete i handen på dem.
Dessa klagomål synas också vara i någon mån berättigade.
Enligt av mig gjorda beräkningar medhinnes i franska i
medeltal 370 sidor text. Jag har förut framhållit som min
mening, att man för att hjälpligt kunna reda sig med
översättning från ett främmande språk bör ha läst åtminstone
700 à 800 sidor.2 Resultatet i franska understiger vida detta
mått och infriar icke Läroverkskommitténs av 1899
förväntningar, att lärjungarne enligt den nya (nu tillämpade)
läs-ordningen »borde erhålla samma förmåga att förstå fransk
litteratur som förut varit fallet».3 Ett stärkande av
franskans ställning är därför av nöden.
Det förtjänar påpekas, att motsvarande siffra för
engelskans vidkommande är 5704, av vilka ej mindre än 155
sidor komma på ring IV, något som till fullo visar vådan av
att engelskan avslutas redan i ring III.5 Överstyrelsens
preliminärförslag till timplan innebär, vad de moderna
1 Se M. P:Son Nilsson, Svensk Tidskrift, 1916, s. 22, samt Fevrell,
Bidrag till de främmande språkens metodik, s. 65.
2 Jag stöder mig här på egna erfarenheter från studier av tre
moderna språk efter avlagd studentexamen.
3 Se Betänkande I, s. 252.
4 Särskilt vad engelskan beträffar, har ett ej obetydligt antal av dessa
sidor lästs kursivt.
5 Beräkningarna, vilka gälla ett antal större läroverk i Stockholm och
landsorten, äro stödda på uppgifter dels från lärjungarne själva (nedan
utmärkta med *), dels från årsredogörelserna, i vilket senare fall jag i
allmänhet tagit medeltalet av de pensa, som medhunnits av två à tre
årgångar lärjungar. För franskan har medeltalet beräknats från uppgifter från
sex läroverk, för engelskan från tre. Särsiffrorna voro för franskan *450,
*400, 400, 350, 320, 300, för engelskan #625 (därav i ring IV: 135), ^560
(: 160), 515 (: 170).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
