Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - R. E. Zachrisson. Det nya gymnasiet och språkfrågan (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i66
r. e. zachr1ss0n
peisk språkforskning och historia.1 Endast i nordisk och
jämförande fornkunskap är förhållandet motsatt.2
Studiehandböckerna för de teologiska, juridiska och medicinska
fakulteterna giva ej alltid detaljerade anvisningar, varför jag för
att fastställa relationen mellan hithörande speciallitteratur på
de tre stora kulturspråken vänt mig till ett antal med
litteraturen på de olika områdena väl förtrogna fackmän, vilka
godhetsfullt ställt till mitt förfogande följande upplysningar.
Inom teologiska fakulteten kommer tyskan avgjort i
första rummet, under det att engelskan och franskan torde vara
ungefärligen jämnställda. För avläggandet av de juridiska
examina behöver man ej läsa andra utländska arbeten än
tyska, och detsamma gäller i allmänhet för specialstudier
inom juridiken. Dock är kännedom om engelska nödig för
specialstudier i nationalekonomi. Ej heller för exa7nina inom
den medicinska fakulteten är det nödvändigt att göra
bekantskap med andra än tyska arbeten, och mycket ingående
specialstudier kunna bedrivas uteslutande med tillhjälp av
tyska källor. Av vad som ovan anförts torde framgå, att
den senaste läroverksreformen, för så vitt den rör de
moderna språkens ställning, långt ifrån att skada universitetens
intressen har varit till obestridligt gagn för desamma, i det
att samtliga studenter nu äro i stånd att läsa arbeten på de
två för studiet av utländsk facklitteratur viktigaste språken,
tyska och engelska, varjämte de åtminstone böra anses äga
vissa förutsättningar att hjälpligt reda sig med arbeten på
franska. Att studenter på latinlinjen ha större användning
1 Detta enligt Verdaîidis Studiehandbok för exami?ia vid Uppsala
Uîiiversitct (Uppsala, 1904), där litteraturförteckningen är mera detaljerad
än i de senare arbeten, jag i övrigt rådfrågat.
- Mina beräkningar grunda sig på ett allmänt överslag av all i
studiehandböckerna meddelad speciallitteratur. Vid en närmare undersökning,
som givetvis vore synnerligen önskvärd, bör nödig hänsyn tagas bl. a. till
vissa frekvensfaktorer, såsom ett ämnes större eller mindre förekomst i
examina, den utsträckning, i vilken de olika arbetena läsas (0111 för fil.
kand. och ämbetsexamen eller endast för fil. lic. examen) o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
