Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - A. F. W. Lindvall. O. Bensow, Grundlinjer till kristendomsundervisning, och samma förf:s Handledning vid bruket av mina Grundlinjer o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 12
anmälningar och recensioner
ning efter de givna grundlinjerna. Utvecklas de klart och enkelt
framställda huvudtankarna, som utgöra stommen av dessa
grundlinjer, på ett sätt, som lämpar sig för barnen, måste de lämna
ett gott stoff för undervisningen och i varje fall en säker
ledning för den muntliga framställningen, och det är denna ledning,
som för mången lärare är så viktig att äga.
Varken bibelställen eller grundlinjer synas vara avsedda att
strängt inläras, men klart är väl, att några av de förra böra läras
utantill för att kunna rätt gagna, ävensom att några punkter här
och där i grundlinjerna lämpligen behöva på ett eller annat sätt
inläras, för att undervisningen må bli mera effektiv. Då och då,
ehuru mycket sparsamt, finner man en av förf. gjord kursivering,
som ger stöd åt detta antagande. Vad som däremot fordras,
blir givetvis alltid den efter varje lärostycke anförda och med
fetstil satta förklaringen av Luther.
Till grundlinjerna ansluta sig väl valda psalmer, avsedda att
läsas på lärorummet. Förf. lämnar den frågan öppen, huruvida
några av dem böra läsas utantill. Att så blir fallet, är nog givet,
allra helst som de äro så valda, att de väl belysa huvudtankarna
i varje viktigare lärostycke.
Till ledning för läraren har förf. utgivit en »Handledning»,
som synes anm. synnerligen värd att uppmärksammas. Den
innehåller först några allmänna pedagogiska anvisningar och råd, en
kortfattad didaktik, där man återfinner flera välkända sanningar,
som ej för ofta kunna inskärpas. Gärna hade denna inledning
kunnat vara något större. Därefter följa metodiska anvisningar
för varje bud, artikel och trossats jämte flera goda exegetiska
vinkar för bibelställenas tolkning och användning, ingen av dem
tyngd av någon lärdomsapparat.
Den mera i detalj utförda kateketiska handledningen
betonar dels huvudtemat eller »den centrala tanke, som det gäller
att för barnen så allsidigt som möjligt belysa», dels åtskilliga
kompletterande synpunkter samt slutligen några goda anvisningar,
huru läraren skall på ett fruktbärande sätt sammanbinda och
organiskt förena bibelställena med det kateketiska innehållet i
grundlinjerna. På vissa ställen citerar förf. Luthers större katekes,
men alltid sparsamt och med god urskillning, som man kunde
vänta av förf. Synnerligen tilltalande verkar i all sin korthet
den metodiska handledningen för behandlingen av andra
trosartikeln, innefattande styckena 52—59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
