Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. Cederschiöld och Olander, Riktlinjer för modersmålsundervisningen; Modersmålsundervisningen, fem föredrag, utgivna av Odal Ottelin och Nils Hagström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 12 anmälningar och recensioner
Af de fem föredragen, åtföljda af diskussion (de höllos på
Nääs i augusti 1916), ha de om litteraturhistorien,
litteraturläsningen och uppsatsskrifningen på gymnasiet största intresset. Jag
tillåter mig att också ur denna bok utplocka några beaktansvärda
uttalanden, delvis brytande sig mot hvarandra.
»Låt oss lägga hufvudvikten på litteraturhistorien, på idéerna och
ställa författarna som representanter för dessa idéer» (Steffen). »Vi måste
ta ifrån våra lärjungar föreställningen, att allt är bra, bara de ha lärt sig
den litteraturhistoriska läroboken med alla dess årtal och namn» (Mjöberg).
»Vi kommer saa forfærdelig let til at arbeide med abstrakte Idéer, naar vi
holder os tilden litteraturhistoriske Methode; Digterne bliver gjort til blotte
Bærere, Magasiner for de forskellige Idéer» (Nørregaard). »Vårt arbete bör
i första hand inriktas på litteraturen, icke på litteraturhistorien.» »Det
enda (humanistiska) ämne, där en heuristisk undervisningsgång med
framgång kan genomföras, är väl just modersmålet.» »Läraren skall icke
meddela något, som lärjungarna själfva kunna finna ut direkt ur det
föreliggande diktverket.» »Lärjungarna måste kunna förbereda sig på att läsa
upp de diktverk, som skola behandlas i skolan, antingen hela klassen, eller
enskilda pojkar, som fått detta i uppdrag.» »Det är otänkbart, att pojkarna
skulle kunna verksamt deltaga i diktverkens behandling i skolan utan att
ens ha sett dem förut.» »Så vidt jag vet, är den svenska
litteraturundervisningen tämligen enastående i fråga om detta, att all litteraturläsning
(i regeln) försiggår under skoltimmarna.» »En del uppgifter vid
behandlingen af diktverken kunna med fördel öfverlämnas åt lärjungarnas
föredrag och åt uppsatsskrifningen, särskildt hemuppsatserna» (allt det sista ur
H. Geländers föredrag). »Att sitta och fundera ut andra ord och uttryck
än lärobokens men för - öfrigt följa den tätt i spåren är en verksamhet,
som är ovärdig en gymnasist.» »Om det icke kräfver möda att skaffa
ihop materialet, så skall det vara någon besvärlighet med att ordna det
eller att affatta i ord livad som skall sägas.» »Vid hemskrifningen bör
man i regeln gå utanför detta (skolundervisningens) område.» »Hela
gymnasistens psykologiska utveckling i dessa år hänvisar honom till brottning
med frågor, till tankearbete och utformning af tankeförbindelser.» (Dessa
yttranden hämtade ur J. Mjöbergs föredrag.)
Diskussionen om litteraturhistorien och litteraturläsningen
på gymnasiet har sitt särskilda intresse därigenom, att den ledde
till en viss utjämning och försoning mellan förkämparna för de
båda undervisningsmetoderna, dock så, att man kan säga, att
litteraturens försteg framför litteraturhistorien bestämdt fastslogs.
Slutligen vill jag omnämna lektor Celanders förslag att som
feriearbete till fjärde ringen gifva »Den siste atenaren», hvilken
bok sedan i fjärde ringen ger ämne också till diskussion eller
föredrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
