Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Georg Brandell. Intelligensmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intelligensmätning
299
icke heller i stånd att verkställa en dylik analys utan
konstaterar tvärtom, att avgränsningen utåt av den eventuellt
befintliga gruppen av egentliga intelligenstests icke kan träffas
på grund av de resultat han erhållit. Därför måste också
de teoretiska slutsatserna i allt väsentligt begränsa sig till
korrelationerna mellan de tests, vilka förberedelsevis
betecknats som egentliga intelligenstests, d. v. s. till bedömande
av den sannolika inre strukturen i själva proceduren »att
tänka över en uppgift av intellektuell natur». Förf. gör
således icke anspråk på att experimentellt ha analyserat
intelligensen utan konstaterar endast, att de funktioner, vilka
prövats med användning av »egentliga intelligenstests», ingå i
intelligensen. Denna slutsats drar han därav, att de
egentliga intelligensprestationerna visa relativt höga positiva
korrelationer. De nämnda »funktionerna» vill dock förf. icke ha
betraktade som partialfunktioner inom intelligensen utan som
ofta endast tillfälliga och i regel komplicerade varianter av en
enda funktion. Det kan dock ifrågasättas, om man icke
kommer den psykiska verkligheten närmare genom att
betrakta dem som inom samma struktursystem befintliga
partialfunktioner, vilka stå i nära relation till varandra. Några av
de funktioner, förf. undersökt, äro nämligen tillräckligt
olikartade, för att ett dylikt betraktelsesätt skall anses
berättigat. Och det är ju icke blott tänkbart utan till och med
sannolikt, att intelligensen inrymmer funktioner, som förf. icke
undersökt, och vilkas beskaffenhet lämnar ännu mera fog för
det nämnda betraktelsesättet. Sålunda har det uppvisats, att
algebraiska och aritmetiska prestationer korrelera starkt med
varandra, men att endast ringa korrelation förefinnes mellan
var och en av dessa prestationsgrupper och de geometriska
prestationerna.
De nu nämnda konsekvenserna befinna sig ännu i
tämligen nära anslutning till de vid undersökningen erhållna
resultaten, men förf:s slutsatser angående tänkandets beskaffenhet
ligga avgjort utanför undersökningsresultatens ram. Enligt
förf:s framställning är ur elementarpsykisk synpunkt föreställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
