Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Anmälningar och recensioner - Otto Rohnström. Fransk skollitteratur (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I I I
för skolbruk: / innehåller M^-de Girardins älskliga komedi la
Joie fait peur. Uppförd på Théâtre-Français första gången år
1854, har den alltsedan dess tillhört dess stående repertoar.
Undertecknad, som hade tillfälle att se den sommaren 1913 på
Théâtre-Français, kan blott konstatera, att stycket, tolkat av denna
teaters briljanta artister, gör sig alldeles utmärkt på scenen och
ingalunda kan anses vara föråldrat. Det har både rörande och
lustiga episoder, och särskilt teckningen av den gamle trotjänaren
Noël är väl gjord. Språket är enkelt och naturligt, om också
visserligen en och annan replik kan framstå för oss något »siisslich».
Anmärkningarna äro med avsikt gjorda ganska rikhaltiga, så att
boken skall kunna läsas på ett tämligen tidigt stadium. Den
största omsorg är nedlagd på dessa anmärkningar och
anmälarens uppgift är sålunda ytterst bekväm.
S. 11. Bah, les chefs-d’œuvre, ça ne console pas. Här
framhåller kommentaren det vidsträckta bruket av cela, ça och ce i
vardagsspråket, även 0111 personer. Därvid kunde möjligen
tillläggas, att ça ofta användes om pluraler, saker eller personer.
Jmfr, utom nyss citerade exempel, sådana uttryck som: Les
soldats, il faut que ça mange; Ahl Monsieur, les vaches, ça avale
du verre à tout âge; Ça ne compte pas, les enfants.
S. 62. Vid det franska uttalet av det engelska Brighton
kunde kanske för säkerhets skull påpekas, att accenten, liksom i
franska ord, ligger på slutstavelsen.
Franska författare för skolbruk: II innehåller under titeln
Choix de Contes et Nouvelles tvänne berättelser, den ena av Ernest
Legouvé, les Trois états de Jacques PAveugle, och den andra av
André Theuriet, PÉcureuil. Väl kan anmälaren ej fullt
underskriva utgivarens superlativa lovord över dessa två berättelser,
särskilt att den första, av Legouvé, skulle »innehålla något av
det bästa den franska novellistiken har att uppvisa». Men de
äro utom all fråga mycket lämpliga för skolbruk både genom sitt
sunda innehåll och sitt goda språk. Kommentaren till dessa
berättelser är lika välgjord och utarbetad efter samma grundsatser
som kommentaren till Mme de Girardins stycke, endast åt den
fonetiska transkriptionen har — med full rätt — ägnats större
utrymme. På tal om fonetisk transkription vill jag här passa på
att i detta sammanhang rekommendera det av fröken Th. Hammar
utgivna, synnerligen förtjänstfulla, i betraktande av dess omfång
märkvärdigt fullständiga Vocabulaire franco-suédois, som, förutom
sin oerhörda prisbillighet (den franska upplagans ursprungliga
pris var — 2 francs) också har fördelen av uttalsbeteckning efter
V Association de Phonétique.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
