Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. J. Mjöberg, Svenskt lynne; J. Oterdahl, H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr - Bernhard Risberg. S. Belfrage, J. L. Runeberg i sin religiösa utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 o
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER I I I
Mos r. 22), 15,23 skyllet op, 24 Skikkelse (= skepnad), 25 bliver
ved, 40 i hvor (huru än), i6;37 synes vi (tycka vi), 22,18 Lidelse
(= lidande), 23,40 gitred, 27,19 komme efter (= få reda på), 32,22
forknytte, 30 tf/zjø/ (= anställd), 32 maatte (= måste), 34,7 hold
ren Mund, 40 Hille den, 45,8 havde Ondt af (= tyckte synd om),
27 Maal (= mått), 52,2 53,31 Potte, 56,11 det kan jeg lide
(= tycker jag om), 58,22 Redekam, 25 J7^, 6o;i Klude selskab,
12 blev gloende (= fattade eld), 15 glubsk ( = ondsint), 63,18 arrig,
40 Seleknap (= hängselknapp, byxknapp). I den mån ett och
annat av dessa uttryck ej lämpligen kan upptagas i ordlistan,
kunde det förklaras i noter under texten.
I Ordlistan översättes bomstærk »stark som en björn», men
det är i texten fråga om — pioner, alltså t. ex. »jättestark»;
lav betyder i texten »grund» (om vatten), vilket ej är angivet;
ej trænge utan trænge til betyder behöva.
I texten förekommer 58,24 tryckfelet Det i st. f. De.
Jag har gjort ovanstående små erinringar, för den händelse,
såsom vore att önska, en ny upplaga av dessa häften längre
fram skulle bli behövlig. Bernhard Risberg.
Sixten Belfrage: Johan Ludvig Runeberg i sin religiösa
utveckling, Uppsala, Lindblads förlag, 263 s., pris: 4,75.
Denna bok når visserligen ej i betydelse upp mot Albert
Nilssons i tidskriften tidigare anmälda »Svensk romantik»; men
den är dock besläktad med den så till vida, som den söker
uppvisa den personliga åskådning, som ligger bakom en stor skalds
produktion, fast det här icke gäller filosofiska utan
etiskt-reli-giösa idéer.
Belfrage har dessutom sökt framlägga gången av Runebergs
uppfattning på detta område och har fördenskull lämnat ett brett,
kanske, vad hans ungdom beträffar, väl brett utrymme åt
belysningen av skaldens karaktär och dess utveckling. I varje fall
följer man med intresse förf:s sakliga och sakrika framställning,
och en litteraturlärare bör ha verkligt gagn av att ta del av
densamma.
Såsom huvudpunkter i Runebergs etiskt-religiösa uppfattning
framträda föijande tvänne: 1) Den sanna religiositeten ligger ej
i att asketiskt fly världen,, utan i att älska Gud också i hans
verk inom hans sköna värld; 2) Ett trotsigt litande på den egna
viljan och kraften leder till fall och olycka, som kan övervinnas
endast genom ett ödmjukt erkännande av Guds makt och godhet
(detta är huvudtanken i »Kung Fjalar»). Det är tydligt, att båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
