Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Viktor Petersson. Enhetsskolans problem enligt Georg Kerschensteiners program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLAN ENLIGT KERSCHENSTEINER IO3
bäst, och undgår mycket, som eljest skulle bliva till tvång
för honom. Tillfällen till utexperimentering och tillämpning
av olika undervisningsmetoder bliva talrikare. Säkert komma
också alltid en mängd olika former av undervisningsanstalter
att bestå, skolpolitiken må slå in på den ena eller andra
vägen. Men å andra sidan har helt visst en alltför stor
splittring i organisationen av det offentliga bildningsväsendet
sina beklagliga sidor, och även om man ej är någon vän av
allt för stor uniformitet på det pedagogiska området, så kan
man ej blunda för att större enhetlighet och innerligare
samband mellan våra olika skolformer är önskvärt. Det arbete,
som redan utförts i den riktningen, skall säkerligen av en
kommande tid värdesättas som framsynt.
Det är dessa strävanden efter större enhetlighet på det
skolorganisatoriska området, som man sammanfattat under
benämningen enheisskolans problem. Hos oss hava
hithörande spörsmål fått en formel i uttrycket folkskolan som
bottenskola. Problemen äro emellertid djupare och
vidsträcktare, än vad detta slagord antyder. Det är särskilt i
Tyskland, som diskussionen på ifrågavarande område under sista
tiden varit livlig och till och med nu under krigsåren satt
sinnena inom den pedagogiska världen i ganska häftig
rörelse.
En av de förnämsta förkämparna för en nationell
enhetsskola är den kände yrkesskolepedagogen i München, GEORG
KERSCHENSTEINER, och det är kring ett skolprogram av honom,
som den följande framställningen kommer att röra sig.
Ifrågavarande program har Kerschensteiner sedan länge kämpat för,
så redan i den mycket spridda prisskriften »Die
staatsbürgerliche Erziehung der deutschen Jugend» (4:de uppl. 1909).
Nu senast har han framlagt detsamma jämte en del smärre
uppsatser i sitt 1916 utgivna arbete, Deutsche Schtilerziehung
in Krieg und Frieden.
Utarbetat närmast med tanke på tyska förhållanden och
i syfte att arbeta för en nationell tysk enhetsskola, rör sig
detta program dock till väsentlig del på principiella områden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
