Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Viktor Petersson. Enhetsskolans problem enligt Georg Kerschensteiners program (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
VIKTOR PETERSSON
dess undervisning och övriga uppfostringsmedel äro uppfyllda
av Geiste der Staat s gesinnten g.-» Det är, att det skall
bidraga till allas och icke blott enskilda sociala gruppers
välfärd, bidraga till samhällets utveckling i sedligt avseende.
En sådan anda måste genomtränga hela skoluppfostran och
alla skolorganisationens grenar, om det skildrade systemet
skall kunna bliva en verkligt nationell enhetsskola. Så
polemiserar Kerschensteiner mot dem, som i ämnesurvalet i
skolorna se uppkomsten av en nationell enhetsskola. Det är,
menar han, icke undervisningsstoffet i och för sig, som skapar
en sådan, sondern die sozial gerichtete Auswertung des
Stoffes.
Då man tar i betraktande Kerschensteiners starka
betonande av de statsliga intressena, skulle man vänta, att han
skulle vara anhängare av en stark centralisation av
skol-angelägenheterna. Men tvärtom betonar han betydelsen av
decentralisation, så långt görligt är, utan att enhetligheten
riskeras. »Einheitliche Grundsätze aber nicht Uniformicrung»,
blir hans lösen till sist.
Så ventileras avslutningsvis frågan om lärareutbildningen,
enkannerligen utbildningen av folkskolans lärare och deras
vidare utbildningsmöjligheter samt det hos oss aktuella
spörsmålet »Folkskollärarna och universiteten». Något direkt
positivt förslag framlägges icke, men författaren tycks ha vissa
sympatier för den väg, som det preussiska
undervisningsministeriet slagit in på i ett enstaka försöksfall, och som går
ut på att till den sexåriga realskolan knyta en treårig
pedagogiskt orienterad fackskola med avläggande av statsexamen
som lärare efter ytterligare fyra års praktik. Tillträde till
universiteten skall så utan vidare kunna vinnas.
Huru nu denna sista fråga löses, måste den lösas så, att
den befordrar gemensamhetskänslan hos de olika
skolformernas lärare, så att de icke längre stå emot varandra i
oförstående och ömsesidig kampställning. Kerschensteiners
slutord äro tänkvärda och förtjäna väl att citeras:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
