Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Anmälningar och recensioner - Vilhelm Vessberg. R. Nordin och S. Samuelsson, Allmän historia för gymnasiet, del I och II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 o8
2 o8 ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
detta även om behandlingssättet av ämnet. Med sin med olika
stilar tryckta text, sina exkurser i olika specialfrågor, sina belägg
ur källorna och talrika litteraturhänvisningar och sin ofta något
»lärda» framställningsform verkar arbetet mera akademisk
handbok för universitetsstudier än lärobok för skolynglingar. Förf:ne
hava alldeles avgjort överskattat dessas kapacitet; även de
historiskt intresserade hava helt enkelt icke tid att offra så mycket
arbete på ämnet, som förf:ne förutsätta. Vad åldersmognaden
beträffar, så är skillnaden ingen mellan 14—15 åringen i I:a
ringen och lärjungen i realskolans högsta klass. En annan sak
vore, om den antika historien, åtminstone på latinlinjen, kunde
uppflyttas till tredje ringen och där få tillräcklig tid åt sig
anslagen. Det förefaller av ett ställe i förordet, som om förf.
hoppats något dylikt och därefter planlagt sin framställning.
Detta är de principiella anmärkningar, som synas anmälaren
göra en användning av den nya läroboken för närv. praktiskt
omöjlig. I och för sig är arbetet av utmärkt förtjänst.
Särskilt erbjuder antikens historia för läraren mycket av intresse
genom det sätt, varpå förf. tillgodogjort sig den nyare forskningen
i ämnet, vari han f. ö. själv är fackman.
Hinduer och perser karakteriseras väl såsom vilans och
arbetets folk. Tyngdpunkten ligger naturligtvis på framställningen
av Greklands och Roms historia, med det större utrymmet åt
den förra. Den egeiska kulturen och dess förhållande till den
grekiska klargöres väl. Av tiden från perserkrigen ges en
ingående framställning med en ypperlig utredning av de politiska
och ekonomiska förhållandena. Av Roms äldre historia ger förf.
en mot den förut i läroböckerna vanliga mycket ny
framställning. Huvudvikten lägges på Roms historia under republikens
sista period och kejsartiden. För den förra synes mig förf. hava
brutit den kronologiska ordningen väl mycket. Efter den yttre
utvecklingen behandlas den inre från synpunkterna
författnings-frågan, förhållandet till bundsförvanterna och provinserna samt
den socialekonomiska frågan. Härigenom komma Graccherna efter
Cicero och Cæsar. Riktigare synes mig vara att behandla den
gracchiska agrarpolitiken först, då den ju intimt sammanhängde
med de båda andra frågorna och då den kronologiska ordningen
därigenom blir naturligare. Det utomordentligt rika innehållet
med de många intressanta och träffande anmärkningarna från
olika forskare ger en imponerande bild av den klassiska
kulturens mångsidighet. Det är märkligt att iakttaga, hur aktuell
den antika historien ännu verkar, hur lärorik för uppfattningen
av vår egen tid. Häri blir den aldrig »föråldrad». Vår egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
