Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. H. Andersson, Kuno Amérs skolår, och Märta Ambrosius, Lykon med den stora handen - Martin P:n Nilsson. Fr. Poulsen, Græsk-romersk Kunsthistorie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 94
2g6 anmälningar ogh • recensioner 276
Rektor Anderssons lärodikt, utkommen efter hans död, är
en erfaren och klok och på samma gång frisinnad pedagogs
testamente till föräldrar och lärare. Båda dessa kategorier —
och hvarför icke även skolynglingen — kunna utan tvifvel hämta
mycken god lärdom ur denna berättelse i något knaggliga, men
därför ej tunglästa knittelverser. Å ena sidan det personliga
inflytandets, å andra sidan den egna erfarenhetens betydelse för
uppfostran vid sidan af de grå teoriernas belyses på ett både
allvarligt och roande sätt. Och i rektor Peder Velins vidsynta
behandling af pedagogiska frågor i en viss konflikt med »hjältens»
styfmor får man en god föreställning om hvad en verkligt god
skolchef kan betyda för den ungdom han har att leda.
En del förvillande fel i texten — t. ex. i företalet s. 2, v. 7,
där ett icke saknas, s. 56, v. 13, där det skall stå påminte, eller
s. 79, v. 9. där det skall stå blef (i st. f. tänkte) — bero tydligen
på att mindre vana ögon haft att sköta tryckning och
korrekturläsning.
Märta Ambrosius’ dramatisering är afsedd att uppföras af
elever såsom en konkret belysning af det gamla Greklands
kulturförhållanden, och den har också verkligen uppförts af en
klass i en samskola. Jag måste dock säga, att mycket af
antikens höga ande och rena stil finns ej i denna ganska menlösa
produkt, om hvars förhållande till dramatiseringens källa jag för
öfrigt saknar kännedom. Emellertid vet man ju, att under
renässanstiden och senare dylika uppföranden av antikiserande eller
antika dramer äfven hos oss ägt rum. Och det skulle utan tvifvel
vara synnerligen instruktivt, om ånyo mera allmänt försök
gjordes med dylika representationer vid våra högre läroanstalter.
Då borde man likväl välja mera betydande produkter, som ägde
verkligt litterärt värde. Hvarför ej t. ex. försöka med Sefokles’
»Antigone» eller möjligen någon komedi af Terentius i
bearbetning? Scen och accessoarer kunde vara de enklast möjliga;
hufvudvikten låge på framställningen af karaktärerna. Jag
rekommenderar uppslaget till benägen åtanke, särskildt vid
samgymnasier. B. Risberg.
Fredrik Poulsen, Græsk-romersk Kunsthistorie, Köpenhamn,
Pio 1917, 56 s. -f 26 s. illustrationer, kr. 3: 50.
Författaren, en bekant dansk konsthistoriker och ledare för
Glyptotekets antikavdelning, säger om planen för sin bok, att
den är tänkt som handbok vid undervisning i forntidskunskap
i gymnasierna och är ett försök att i lättläslig form med enkla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
