Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Georg Brandell. Ärftlighetens och miljöns kausala betydelse för ungdomsbrottsligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
georg brandell
viljans makt, som ofta kommer människorna att handla mot
den klaraste insikt, och som hos vissa naturer gör en
uppfostran till sedlighet omöjlig. Trots kyrkans lära 0111
arvsynden var medeltidens uppfattning om möjligheten att
förändra människans karaktär i stort sett densamma som den
klassiska forntidens. Denna uppfattning bibehöll sig även
under den nyare tiden och omfattades med synnerligen stor
hänförelse under upplysningstidevarvet, då flera av Europas
bästa män och skarpsinnigaste tänkare ansågo det möjligt
att på relativt kort tid omdana ett folks karaktär. Först i
nittonde århundradet inträdde en reaktion genom
Schopenhauer, som gör gällande, att grundriktningen i en människas
karaktär i regel icke kan förändras, en åsikt, som syntes
erhålla stöd av biologien, vars descendensteori nu drog den
allmänna uppmärksamheten till sig.
Det inses lätt, att utgångspunkten vid dessa spekulationer
varit densamma och i samtliga fallen fullkomligt felaktig.
Man utgick från en förutfattad mening om människonaturens
beskaffenhet och sökte sig härifrån fram till kunskapen om i
vad mån denna natur var möjlig att förändra genom
inflytelser från miljön. Den motsatta vägen hade varit den riktiga:
att undersöka, om och i vilken grad det är möjligt att
modifiera det mänskliga själslivets egenskaper, och låta resultaten
av dessa undersökningar bestämma uppfattningen om
själslivets beskaffenhet. Det är denna senare väg man på senare
tid slagit in på.
I.
Till en riktigare uppfattning om ärftligheten och miljön
som orsaksfaktorer vid karaktärens danande bidrog i någon
mån den empiriska psykologien, som alltmer undanträngde
den metafysiska, men framförallt de av Mendel upptäckta
ärftlighetsprinciperna, som i högre grad än descendensteorien
kunnat göra riktade uppmärksamheten mot
ärftlighetsproble-nien och gåvo uppslag till ett ovanligt fruktbart forsknings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
