Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Anmälningar och recensioner - Bernhard Risberg. Nat. Beckman, Språkets liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i r 2 anmälningar och recensioner
Även det föreliggande arbetet äger denna »populära» stil
och disposition. En student eller pedagog — för vilka boken
också i någon mån är beräknad, såsom man förstår av stundom
förekommande vinkar — skulle kanske önskat en mera
systematisk framställning av de olika frågorna, som skänkt slutgiltiga
kunskaper, t. ex. en klart utförd tablå över ljudövergångar och
andra liknande språkfenomen, varav man finner betydligt mera
hos Ljungstedt. Men förf. har ju icke avsett en »lärobok» utan
en »läsebok» för den stora allmänheten, och man får vara glad
åt vad den som sådan ger. Det kan emellertid ej nekas, att
det verkar bra förvillande, när det t. ex. s. 51 heter, att av
serien klingande aspirator bh, dh, gh i germanska språk utvecklats
de klingande spiranterna g, th, v, där ordningen är omkastad.
I professor Beckmans bok får man nu av en pålitlig
fackman till livs en hel del intressanta meddelanden och vinkar
angående ljudlagar, analogibildning, språks inflytande på varandra,
»ord och betydelse», dialekter, riksspråk och skriftspråk m. m.,
och lärare i modersmålet och även andra språk skola enligt min
mening ur denna bok kunna hämta rätt mycket, som ägnar sig
att meddelas vid undervisningar.
Förf:s egna resonnemanger förefalla också mycket
reson-nabla. Någon gång kan man ju vara av annan mening, och
det torde ej vara ur vägen att i Ped. Tidskr. beröra ett eller
annat hithörande.
Sid. 129 finnçr förf. uttrycket »gå över någons horisont»
oegentligt, då det i verkligheten är fråga om att gå under
horisonten. Tydligen har han förbisett, att »över» här är = »bortom»,
»längre bort än», fast han kanske själv i Alvastra någon gång
sagt: »I dag kan jag ej se över Vättern». Sid. 149 anser förf.
»retas» vara reciprokt i satsen: »jag tycker om att retas med
fröken G.». Enligt min mening bör det vara pluralis i satsen,
för att den reciproka betydelsen skall framträda. Jfr t. ex.
följande båda satser: »Ska vi slåss?» såsom förslag och »Ska du
slåss?» såsom förebråelse. Det är icke heller alldeles
genomgående blott »elaka» verb, som stå i s. k. absolut betydelse med
»passiv» form. Man kan t. ex. säga: »Hon tycker om att
smekas», vilket då icke betyder »bli smekt». Snarare är det verb,
som uttrycka kroppsdelars (händers, fötters m. m.) verksamhet.
En och annan oegentlighet påträffas nog i boken, såsom då
det (s. 133) talas om »latinska (i st. f. grekiska) ord av typen
schisma^ eller (s. 50) säges att det grekiska d plägar läsas som
t i svenska skolor. Eftersom vi uttala t med aspiration, uttala
vi ju i själva verket d riktigt, men däremot r får felaktigt uttal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
