Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8—9 - Anmälningar och recensioner - A. Norlind. H. Nelson, Geografiska studier över de svenska städernas och stadslika orternas läge - G. Brandt. S. Almquist, Vårt tankeliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
1 7 5
Några avslutande kapitel om de geografiska faktorerna,
inflytande på stadsbildningen samt om städernas förmåga av
stabilitet giva allmänna regler, till vilka man har att söka konkreta
exempel i det större deskriptiva avsnittet.
Må de sagda antydningarna om innehållet i det
tankeväckande arbetet vara nog. Det har legat mig om hjärtat att
hänvisa till detsamma; det är av så pass stort allmänt intresse
och äger så stor pedagogisk betydelse, att det inom lärarekretsar
ej får undanskymmas. Allra helst nu, när man för vårt ämne
dock går och väntar på en förnyelse.
A. Norlind.
S. Almquist: Vårt tankeliv. 3 uppl. Sthlm 1919. Pris 2: 90.
»Logik är tillkrånglandet av enkla saker för tanken» utgjorde
nyligen en skolynglings något odygdiga och förresten icke allt
för originella svar på frågan: Vad menas med logik? En lärare
i filosofi kan nog medgiva, att den gamla aristoteliskt-skolastiska
filosofiundervisningen till en viss grad motiverade ett dylikt
omdöme, men han måste hävda, att något liknande alldeles icke
kan göras gällande om våra dagars logikundervisning. Hans
Larssons lilla lärobok medger helt enkelt icke en tillkrånglad
undervisning. Den bjuder på enkla, klara och lättfattliga
resonemang och är till och med så reserverad mot formler, att den
avstår från begagnandet av fasta definitioner på logiska
grundföreteelser. Detta sista är emellertid en onödig försiktighet.
Man kan gå för långt även åt motsatta hållet.
Vi ha som bekant även en annan rätt mycket använd
lärobok i logik, nämligen S. Almquists » Vårt -tankeliv», som i dagarna
utgått i sin tredje upplaga. Den bygger i ännu högre grad på
det enkla och åskådliga resonemangets grund och söker härifrån
härleda högre och mera komplicerade tankeförhållanden. Man
kan icke förneka fyndigheten och originaliteten i förfins uppslag.
Boken är populärt och trevligt skriven, och vad detta betyder
för en lärobok, är lätt att inse. Vid begagnandet av densamma
kommer man emellertid snart att göra ett par erfarenheter, som
man redan vid genomläsningen väntade sig. Den är t. ex. icke
lätt att undervisa efter. Strävandet efter en ständig kontakt med
det oreflekterade tänkandet och gängse språkbruk måste helt
begripligt trots all försiktighet medföra en bestämd risk för den
stringens i tänkandet, som logikundervisningen måste leva på
och medverka till. Här är mindre frågan om »språkets makt
över tanken» än tankens makt över språket.
Förfin är emellertid icke rädd för definitionen och formeln,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
